GLAS 1
Solskyddande glas för bilar. Dynamiska fönster. >
konditionering vilket nuvarande metod inte gör. Presentationen behandlar hur valet av glas kan hanteras i testförfarandet och berör hur ändringar i regelverket kan påverka fordonstillverkarnas val av glas. Trots att lämpliga solskyddsglas finns att tillgå används dessa inte av de flesta tillverkare, vilket är till nackdel för såväl bilåkare som CO2-belastningen. Huvudanledningen till detta är enligt presentationen att denna energiförbrukning inte påverkar bilens officiella prestanda avseende bränsleförbrukning. Det finns alltså inget starkt argument för tillverkarna att utrusta bilarna med solskyddsglas. En förändring av regelverket kan först komma att ske efter beslut från EU-kommissionen och här finns det tydligen risk för ytterligare förseningar på flera år. De nya reglerna innehåller flera andra förändringar som bör resultera i mera realistiska körförhållanden och därmed innebära ytterliga utmaningar för fordonsindustrin. DYNAMISKA FÖNSTER EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRAMTIDENS ENERGIBALANS Helen Helen Sanders, Sage Electrochromics, redovisade en studie kring energieffektiviteten i byggnader och poängterade att detta är en global fråga. Såväl i USA som i Europa skärps krav på byggnaders energiförbrukning. I USA är ambitionen att byggnader skulle vara 50 procent mer energieffektiva 2013 jämfört med 2004, med ett mål att man 2030 ska vara nere på nollen54 GLAS 3.2015 / GPD / ergi- eller nära nollenergi år 2030. I tillägg till detta ställer LEED och BREEAM med flera krav på tillfredställande dagsljus, komfort och genomsikt. Det är uppenbart att dessa krav kan vara motstridiga och svåra att uppnå med traditionella glasningar. Dynamiska lösningar blir nödvändiga för kunna variera prestanda så att dessa motstridiga krav och önskemål kan uppfyllas. Först när prestanda kan varieras kan vi ta vara på ljus och värme på ett effektivt sätt och få maximalt med tillgängligt dagsljus, genomsikt och energieffektivitet. Presentationen innehåller en genomgång av de senaste rönen vad avser dagsljustekniker och hur denna kunskap kan integreras och erbjuda lösningar som påtagligt ökar möjligheterna att nå till noll energihus samtidigt som god komfort och bra dagsljusbelysta interiörer bibehålls. FÖNSTERBYTE FÖR BÄTTRE ENERGIBALANS – UPPGRADERA FÖNSTREN FÖRST – INVESTERA I VÄRME OCH KYLA SEN! Tracy Rodgers, Quanex Building Products, redovisade resultat och slutsatser av fönsterrenovering i en större kontorsfastighet i Philadelphia, USA. Svårt att hitta några nya rön i denna Tracy presentation, men det känns lite tröttsamt att samma gamla sanningar behöver upprepas gång på gång. Uppgradera fönstren först och gå sedan igenom vilka förändringar och investeringar i värme och kyla som är motiverade och lönsamma. HÖGPRESTERANDE GLASFASADER MED FOKUS PÅ MINIMERING AV KÖLDBRYGGOR David Appelfeld, Dow Corning, gav en intressant presentation och genomlysning av vad som ytter ligare kan göras med glasfasaderna när vi nått vägs ände vad gäller lågemissionsbeläggningar, gasfyllnader i isolerrutor, spaltbredder, varmkantlister och brutna köldbryggor i profilsysDavid temen. De tänkbara förbättringar som berörs kretsar kring fasadens köldbryggor. Här handlar det om högeffektiva isolermaterial på aluminiumprofiler och kring glaskanter. Här redovisas också annorlunda utformningar av bultade glas som inte har några metallgenomföringar och därmed ger minimala köldbryggor. TUNT GLAS – MÖJLIGHETER OCH RISKER Hannes Spiss, Ove Arup & Partners, gav en strukturerad genomgång av för- och nackdelar med att öka användningen av tunt härdat glas i byggsammanhang. Nya härdugnar där glasen transporteras på luftbädd genom härdugnen i stället för rullar har inneburit ökade möjligheter att härda 2 mm och 3 mm glas i större format och med bättre Hannes kvalitet än vad som tidigare varit möjligt. Vilka för- och nackdelar innebär detta? Den mindre glasmassan kan potentiellt leda till lägre energiförbrukning, medan härdning av tunt glas kräver mera energi, vilket minskar besparingspotentialen. Tunnare glas ger också ökad frihet i fasadutformning då tunnare glas lättare kan kallböjas med mindre radier än vad som varit möjligt med traditionella glastjocklekar. Lättare att renovera äldre fönster som kanske inte är dimensionerade för att bära lasten av tjockare glas. Ett exempel redovisas där man gått från 8 mm yttre härdat glas och 55.2 inre laminerat till 6 mm härdat ytterst och 22.2 härdat laminerat glas innerst vilket resulterar i en avsevärd viktreduktion. En annan potentiell möjlighet är att förbättra det visuella intrycket av en glasfasad genom att kunna använda tunnare glas innerst i isolerrutor för att minimera risken för buktning vid stora klimatlaster. Bland nackdelarna nämns svårigheter att laminera tunt glas vilka kan resultera i optiska fel. Det finns också begränsningar i hur stora format som kan tillverkas i härdugnen.