Tidningen Energi 1
Tema Bränslemarknad P Vi ser tydliga prisökningar
på alla sortiment – och alla dras med. Mattias Bisaillon, analytiker, Profu. 20 NR 3 2022 TIDNINGEN ENERGI riserna på alla råvaror till energibranschen har stuckit iväg under det senaste året. Och biobränslen är inget undantag. Anledningen stavas givetvis höga elpriser samt kriget i Ukraina som blockerat många av de vanliga leveranskedjorna. Även avfallsbränslet, varav cirka en tredjedel kommer från import, har påverkats av långa leveranskedjor och är samtidigt pressat av höga utsläppspriser. Därtill kämpar Europa med att fasa ut naturgasen och då ökar efterfrågan på till exempel pellets och RTflis som till viss del kan vara ett substitut i gamla kolkraftverk. Ryssland är ju också en stor exportör av skogsråvaror och stoppet därifrån innebär ökad efterfrågan från andra marknader, till exempel Sverige. Samtidigt ökar konkurrensen om bioråvaran från andra sektorer, som transportsektorn, och i EU pågår förhandlingar om att minska tillgången på trädbränsle i energisektorn. I fjärrvärmebranschen är biobränsle fortfarande helt centralt och står för merparten av bränsleförsörjningen. Ett av bolagen som satsar på biobränsle även framöver är Jämtkraft. Bara någon vecka efter Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari släppte Jämtkraft nyheten att de ska bygga ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk (90 MW) i Lugnvik, bredvid företagets befintliga panna. Därmed kan företaget fasa ut fem mindre fossila pannor. – Vi har några pannor kvar från 80talet som vi måste ersätta. Så kapaciteten blir detsamma – men vi kommer kunna göra el också. Vi tror att elen kommer vara efterfrågad framöver, säger Jonas Vestun, bränslestrateg på Jämtkraft. Det är kanske ingen vågad gissning med tanke på prognoserna. Men bränslesituationen kommer tightas till. – Ja, det har varit ett överflöd under lång tid men i år har det varit ovanligt tufft att få ihop alla leveranser. Ukrainakriget har gjort att allt har accelererat. Men även om priserna ökar tror vi att kalkylen blir bra. Jämtkrafts placering mitt i en skogsregion underlättar bränsleinköpen: – Vi har ett 40tal olika leverantörer, de flesta lokala. Nu har vi säkrat vinterns bränsle. Vi är ju lyckligt lottade och kan ha stora lager också. Företaget köper in det mesta som går att mixas i den största pannan: returträ, grot (grenar och toppar), spån och bark. – Men vi kan nu se att konkurrensen om returträ hårdnar. Bland annat ökar efterfrågan i Tyskland vilket påverkat oss. Då måste vi hitta andra bränslen. Vi håller på att titta på om vi kan få mer grot, men det är långa ledtider på det, konstaterar Jonas Vestun. A tt marknaden har genomgått ett tydligt skifte under året bekräftas av Mattias Bisaillon, analytiker på konsultbolaget Profu, som ger ut årliga bränslemarknadsrapporter. När vi talas vid under försommaren har han och hans kolleger gjort runt 130 intervjuer med fjärrvärmeföretag och leverantörer för att få underlag till höstens rapport, som kommer i september. – Vi kommer från en marknad med nedåtgående priser, men nu ser vi tydliga prisökningar på alla sortiment. Alla dras med och det är tydligt kopplat till Ryssland och Ukraina, säger Mattias Bisaillon. – Extra tydligt kan vi se det på biooljorna, som gått upp väldigt mycket. En viss del av de biooljor som eldas är restprodukter från produktion av jungfrulig bioolja, till exempel solrosolja där Ukraina och Ryssland är de största producenterna i världen. Även pelletsmarknaden har rusat uppåt. Bara för något år sen hade sågverken – som gått för högtryck under de senaste åren – tufft att bli av med spånet, som ofta används i pelletsproduktion. Men nu är läget det omvända. – Tidigare hade många pelletsfabriker stora lager. Men nu säljs allt till höga priser och det finns också en efterfrågan från bland annat Tyskland där man ställer om gamla kolkraftverk till pellets. P å Energiföretagen ansvarar Raziyeh Khodayari för biobränslefrågor och hon ser en tydlig förändring på marknaden. – Hela EU är beroende av rysk gas och vill minska sitt beroende och då ökar trycket på att använda mer biobränslen. Sverige använder bara cirka 0,3 procent rysk gas men även vi påverkas av kriget. Många länder som exporterade avfall och biobräns