Tidningen Energi 1
VARMARE LEDNINGAR GER MER EFFEKT Högtemperaturlin
or ökar elnätets kapacitet och kan vara ett bra alternativ till att bygga nytt. Störst och längst är Svenska kraftnäts 220 kV-ledning som ska öppna flaskhalsen mellan Gävle och Uppsala. Även Ellevio och Eon testar nu tekniken. TEXT OCH FOTO: MORTEN VALESTRAND T rots flera generationer hackspettars ihärdiga angrepp kan de flesta av trästolparna mellan Valbo öster om Gävle och Untraverket i Dalälven längre söderut stå kvar ett tag till. Den 75årsfirande flaskhalsledningen från 1947 kan därför uppgraderas med högtemperaturlinor. Det ger god effekt långt utanför kraftledningens eget revir. Nya faslinor som tål mer värme förbättrar kapaciteten. – En högtemperaturlina klarar en högre drifttemperatur utan att töjas ut och bli hängande för lågt. Uppåt 50 procent mer ström kan köras genom ledningen, säger Svenska kraftnäts projektledare Annelie Vernersson. Den tre mil långa luftledningen får nya linor på alla tre faserna. Svenska kraftnät kan efter driftsättning därför öka abonnemangen i Uppsala från 300 till 400 MW. Också västerut i Västerås kan de gå från 355 till 455 MW. På vissa ställen har det ändå behövts några nya och högre trästolpar då de gamla linorna kunde hänga väl lågt i förhållande till dagens regelverk. Förr eller senare vinner givetvis hackspettarna så temperaturuppgraderingen är därför en tillfällig lösning tills stamnätet har byggts ut ner mot Stockholmsregionen. Prognosen är att högtemperaturlinor kommer att pressa sig allt längre fram i högspänningsnäten som en följd av kapacitetsbrist och elektrifiering. Att byta till högtemperaturlinor går betydligt snabbare än att bygga nytt. Befintlig infrastruktur kan behållas och man behöver inte nya miljöprövningar eller annat som ofta medför långa ledtider. – Som det ser ut nu kan högtemperaturlinor vara ett bra alternativ till nya kraftledningar. De kommer troligtvis att bli vanligare framöver, säger Annelie Vernersson. Valbo–Untraledningen ska tas i drift senare under 2022. Så småningom kommer den också att utvärderas för att se om teknologin kan användas som en mer strukturerad lösning i kraftnätet. Nyare kraftledningar består ofta av legerad aluminium. I Valbo–Untraprojektet ersätts istället en klassisk stål aluminiumlina med kardeler av olegerad alumiTIDNINGEN ENERGI NR 3 2022 43