Bumsen 1
B rorsans bryderier inte ens vara särskilt stort!
Under årsträffen i Söderköping ledde jag en heldagsrunda på fina östgötavägar. Vid förmiddagsfikat i Malexander påkallade jag uppmärksamhet och tillsade alla att tanka i Boxholm. Där finns nämligen tre mackar med totalt minst tio pumpar, så det borde gå relativt fort att tanka 40 hojar, därefter var det tio mil till nästa mack – med färre pumpar. Dock följde inte alla instruktionerna, dels innebar detta att den minsta macken – med bara två pumpar – fick ta emot mer än halva gruppen, samtidigt som en annan – med fyra pumpar – inte besöktes alls! Dessutom tankade långt ifrån alla. Vi hade så dags bara kört kring 16 mil. Vid lunchpausen i Gränna kontaktades jag av några förare som beräknade att de hade soppa kvar för högst tio mil – d.v.s. de behövde tanka för att klara sig tillbaka till Söderköping. På frågan varför de inte tankat i Boxholm var svaret att ”då hade vi ju inte kört så långt”. Att färdledaren hade någon form av uträkning bakom uppmaningen att tanka verkar inte ha föresvävat dem. Större sammanhang Människans utveckling har präglats av samarbete. Stenålderns jaktlag kunde spåra upp och fälla stora villebråd som en ensam jägare inte hade klarat. Vältränade och disciplinerade arméer vann segrar över större, mer oorganiserade motståndare och bönder samarbetade för att bärga goda skördar. Gruppen var alltså viktigare än individen – d.v.s. de enskilda medlemmarna accepterade ett visst mått av omak för att gruppen som helhet skulle få det bättre. Även i disciplinerade arméer dog en del soldater, alternativet hade varit sämre. Man hade förmågan att se saker i större sammanhang än enbart det snäva personliga intresset. Samma sak gäller i dagens ytterligt komplexa demokratiska samhällen, även om det numer ofta är så självklart att vi inte reflekterar över det. Vi gillar inte att betala skatt – men inser att gemensamt finansierade funktioner – exempelvis polis- och rättsväsende, försvarsmakt, skola samt sjukvård – onekligen har sina fördelar. Därför blir man förvånad när det större sammanhanget inte ses. Det behöver 48 BUMSEN 3 – 2014 Åker man i grupp är det, för mig, självklart att alla tankar när någon måste, detta minimerar totalt sett antalet tankstopp – i regel tar de längre tid än man inser. Undantag kan göras för Pan European- och GSA-förare, vars stora tankar medger så långa körsträckor att de klarar sig med varannan gång jämfört med de flesta andra. Men OK – jag sade inte detta explicit utan utgick från att folk kunde lyda instruktioner. Mitt misstag. Dagen därpå föregicks årsmötet av information om klubbförsäkringen. Gunnar Elmgren och Roger Gross har gjort – och gör – ett fantastiskt jobb med denna försäkring med mottot ”det bästa för de flesta” – ett högst konkret exempel på att tänka i större sammanhang. En person i församlingen hävdade att även S 1000 RR borde ingå, ”då det är en märkesförsäkring”. Alla försäkringsbolag vet att sporthojar är mycket dyra att försäkra. Att ta in S 1000 RR i klubbförsäkringen skulle antingen innebära så höga premier för den hojen att de blir ointressanta för ägarna – eller också skulle alla vi andra, som idag har angenämt låga premier, få höja dessa avsevärt för att finansiera sporthojägarnas kostnader. Gunnar och Roger har med änglars tålamod gång på gång förklarat hur klubbförsäkringen är upplagd – den är inte en märkesförsäkring – och de försökte göra så även denna gång. S 1000 RR-ägaren ville dock inte lyssna utan fortsatte påstå att det rörde sig om en märkesförsäkring och att ”andra försäkringsbolag löst detta”. Till slut tröttnade jag och begärde ordet. Jag är i en stor majoritet som är mycket nöjd med sakernas nuvarande tillstånd och inte alls intresserad av att betala avsevärt högre premier. Klubbförsäkringen har aldrig varit, är inte och kommer med till visshet gränsande sannolikhet aldrig bli en märkesförsäkring. Vill man teckna en sådan, kan man mig veterligen fortfarande kontakta If. Argumentet att andra bolag levererar vad han ville ha bemötte jag med att han då kunde teckna en försäkring hos dem. Klubbförsäkringen säljer inte vad han vill ha, andra gör det. Handla hos dem då! En analogi: kommer man till BMW och vill köpa en hoj med vätskekyld boxersexa blir det enkla svaret att någon sådan inte finns. Envisas man och påstår att en annan tillverkare minsann levererar en sådan hoj, blir förmodligen svaret att man i så fall kan köpa den. Honda Gold Wing är som bekant en mycket bra motorcykel. Alternativt kan man välja någon av de konstruktioner BMW erbjuder. Sannolikheten att företaget skulle börja bygga vätskekylda boxersexor på grund av någon enstaka kunds begäran torde vara minimal – begriper kunden inte detta är man nog tacksam att slippa honom! Försäkringar handlar om riskspridning, en given idé är att en stor grupp som tar någorlunda jämförbara risker kan dela kostnaden tämligen jämnt. Dyker det däremot upp en individ eller liten grupp som tar avsevärt större risker, blir resultatet antingen att alla måste betala högre premier eller att högrisktagarna måste betala mycket mer. Detta är elementa för alla försäkringsbolag, dessutom har de grundidén att tjäna pengar på sin verksamhet – varför de naturligtvis ser saker i större sammanhang så att de attraherar så många kunder som möjligt. Men en del individer verkar inte (vilja?) begripa detta. Kör försiktigt – så blir premierna lägre för oss alla. Bror Gårdelöf ML 2661203