GLAS 1
Carlos Andersson Bo Adamsson Wolfgang Feist Leif
Brodersen Lennart Edholm ” Sverige där vi större delen av året snarast längtar efter sol och värme. Men i till exempel kontorsfastigheter med stora glasytor och lågenergiambitioner är solen en faktor att räkna med. Det är nämligen 3–4 gånger så kostsamt att kyla ner ett rum jämfört med att värma upp det. – Nyckeln till framtida energieffektiva byggnader ligger i smarta fönster som reglerar gvärdet efter människans behov samt integrering av energiproducerande lösningar i hus, säger Stefan Karlsson på Glafo. LÅGENERGIHUS I ALLA DESS FORMER Passivhuset är idag den vanligaste formen av låg energihus. Den fullständiga specifikationen av ett passivhus är omfattande. Mer enkelt beskrivet är det en byggnad där värmetillförseln inte får överstiga 15 kWh per kvadratmeter och år vid en innetemperatur av 20 grader. Värmeförlusten ska vara maximalt 15–17 watt per kvadratmeter beroende på klimatzon. Den tillförda effekten får inte överstiga 10 watt per kvadratmeter och år för flerbostadshus och med 12 watt per kvadratmeter för friliggande hus. Kraven på ett minienergihus ligger mellan de för passivhus och BBR och blir därmed något lättare att uppnå. För ett nollenergihus gäller att byggnaden inte får göra av med mer energi årligen än vad det själv kan bidra med. Till exempel el från solceller eller vindkraftverk på tomten. Men även värme som tillförs fjärrvärmenät eller annan byggnad kan man tillgodoräkna sig. Nära nollhuset är det som kommer att gälla för alla nybyggnationer från 2019 enligt ett EU direktiv. Exakt vad som kommer att krävas av nära nollhuset har ännu inte spikats utan diskussioner pågår och ärendet ligger för närvarande på regeringen bord. Benämningen plusenergihus hörs då och då i meningen att det är ett hus som tillför mer energi än det gör av med. Men eftersom det inte är fastlagda vad som i praktiken ska gälla för hustypen är den allmänna rekommendationen att inte använda sig av uttrycket. Enligt Carlos Andersson, verksamhetsansvarig på Passivhuscentrum går det inte att säga hur många av de lågenergihus som uppförts som faktiskt uppfyller kriterierna. MÄNNISKOR VILL LEVA LJUST OCH ÄR IDAG BETYDLIGT MINDRE OROADE FÖR INSYN I SINA HEM. DET HÄR ÄR EN UTVECKLING VI SETT UNDER MÅNGA ÅR. Leif Brodersen, arkitekt 2BK Arkitekter – Det är naturligtvis allvarligt och orsaken är att endast omkring tio procent av de lågenergihus som byggts har certifierats. Mörkertalet är alltså stort, säger han. I grunden beror det här på att vi i Sverige har ett system som bygger på självkontroller utförda av entreprenören. För en opartisk verifiering krävs att byggherren eller fastighetsägaren väljer att certifiera projektet. Grundkonceptet till dagens lågenergihus utvecklades i början på 1990talet i ett samarbete mellan Bo Adamsson, professor, Lunds Tekniska Högskola och den tyske byggnadsfysikern Wolfgang Feist. Men från att ha varit ett föregångsland har Sverige den senaste tiden halkat efter. Länder som Norge, Danmark, Frankrike och England har kommit ett steg längre genom att ha infört passivhus som byggnorm. Så långt har vi inte kommit i Sverige – än. – För att driva på krävs både piska och morot, konstaterar Carlos Andersson. Grundläggande är lagstiftning, men även morötter i form ekonomiska stöd samt fler informationsåtgärder behövs. Dessutom har vi väldigt många byggnadsarbetare som måste vidareutbildas. Det finns även ett utbildningsbehov bland arkitekterna. Leif Brodersen, arkitekt och delägare i 2BK arkitekter AB, menar att glas är ett material som många av hans kollegor är positiva till. Det beror till stor del på nya goda energiegenskaper men också på att stora glasytor blivit något av en statusdetalj. – Människor vill leva ljust och är idag betydligt mindre oroade för insyn i sina hem. Det här är en utveckling vi sett under många år, ända sedan Hammarby sjöstad byggdes, säger han. En som tydligt märker av det ökade intresset för glas är Lennart Edholm, vd för Schüco Sverige. – Intresset är jättestort och växer för varje år. Energiperspektivet finns där och det blir av naturliga skäl allt viktigare, säger han. Men den främsta drivkraften uppfattar jag ändå är möjligheten till mer ljus och design. Samtidigt tycker han sig ana en ganska stor okunskap på marknaden just när det gäller Uvärdet. Till exempel uppfattar inte alla att Uvärdet ska gälla hela glaskonstruktionen och att vissa produkter faktiskt är otäta i ramen vilket kraftig kan påverka en byggnads energivärden negativt. / Vill du veta mer: www.passivhuscentrum.se www.nollhus.se GLAS 1.2016 / energieffektiva hus / 41