GLAS 1
” … EFTERSOM DE INTE KUNDE FINNA NÅGRA STENAR ATT
LÄGGA UNDER GRYTORNA HÄMTADE DE TILL UNDERLAG KLUMPAR AV SODA FRÅN SKEPPET. NÄR DESSA FATTADE ELD OCH BLANDADE SIG MED STRANDENS SAND RANN DET FRAM GENOMSKINLIGA RÄNNILAR AV EN FÖRUT OKÄND VÄTSKA. DETTA SKALL HA VARIT URSPRUNGET TILL GLASET. Caius Plinius Secundus. > Glas från romartiden. inte kunde finna några stenar att lägga under grytorna hämtade de till underlag klumpar av soda från skeppet. När dessa fattade eld och blandade sig med strandens sand rann det fram genomskinliga rännilar av en förut okänd vätska. Detta skall ha varit ursprunget till glaset.” Plinius den yngre beskriver i ett brev till sin vän Asinius Gallus kring år 99 e.Kr. sin lantgård vid Laurentum. Livfullt och kärleksfullt redovisar han byggnationerna rum för rum. I brevet nämner han fönster tolv gånger. Huruvida det gäller glasade fönster eller fönsteröppningar med träluckor är inte klart, men Plinius beskriver utsikten från flera rum, den var tydligen viktig. Han beskriver passagen till trädgården sålunda: ”på bägge sidor har den fönster, flera åt havssidan än åt trädgårdssidan, mot ett åt trädgården svarar två åt havet. Dessa kan utan obehag vara öppna, under en klar och lugn dag allesammans, och när på ena eller andra sidan vinden är orolig, endast på den sidan det är lugnt.” I brevet talar han också om en: ”förträfflig tillflyktsort vid oväder, ty den skyddas av fönster.” Möjligen av fönster med glas? Cicero skriver ca 60 f.Kr. i ett brev till sin nära vän Atticus: ”du klandrar mig för att fönstren i villan görs för smala.” Det gäller fönsteröppningar mot en trädgård och Cicero skämtar om att bilden av trädgården förträngs av de smala fönstren. Det framgår inte av brevet hur Ciceros fönster var gjorda, men om nu utsikten var så viktig så kan det handla om fönsteröppningar som kunde tillslutas med fönsterglas, även om kvaliteten på glasen var bristfällig, de hade dålig transparens? Seneca den yngre skriver i sin 90:e epistel, ca. 60 e.Kr.: “Somligt har slutligen först vid vår tid utvecklats såsom bruket av fönsterglas.” Han avsåg därmed romerska bad med dagsljusinsläpp, men han klargör inte om han avser fönster av glas eller av något annat transparent material. Åter till Pompeji. I magasinen finns transparanta skivor som fönsterglas lagrade. Det gäller såväl skivor av glas som av transparanta material typ specularis som använts för ljusinsläpp. Lapis specularis är ett transparent kristalliniskt material som romarna hämtade från bl a Spanien. Vid ett besök i Pompeji för några år sedan hade jag turen att passera den då pågående svenska utgrävningen i Insula V, och kunde beundra de tre fönsterglas som arkeologerna funnit. På Millesgården visades i Pompejiutställningen 2015 ett av dessa fönsterglas, en skiva av lapis specularis. Med hjälp av Svenska Institutet i Rom och direktionen för världsarvet Pompeji har jag besökt magasinen i Pompeji och spanat efter fönsterglas. Två representativa exempel är inventario no 18032 från Casa de Vetro i regio 9. Glaset är förvånansvärt plant och jämntjockt, ca 4 mm, och grönt i färg. Inventario no 18031 anger i inventariekortet okänd fyndplats. Dessa fönsterglas visades på utställningen Vitrum i Museo degli Argenti i Florens 2004, se bild t v. Bilden t h visar inventario no 18031 och 18032, den senare från Casa de Vetro i regio 9. Foto: Jan G Holmberg 60 GLAS 1.2016 / tradition / Arkeologen H. Boman, nu verksam vid Svenska Institutet i Rom, har studerat ljusinsläpp och fönsterplaceringar i husen i Insula V1i Pompeji. Han, liksom de flesta forskare på området, benämner öppningar i väggar som dörrar och fönster utan att antyda om det är fönster