GLAS 1
Miljöcertifiering: Hitta rätt i djungeln av olika
märkningar Text: Jonas Fjelkegård Foto: Nicolas Ekwall ” Efter en något trög start väljer nu allt fler att miljöcertifiera sina svenska byggprojekt. Det innebär att arbetet utförs på ett sådant sätt att de överträffar de miljörelaterade lagkrav som är uppsatta i Boverkets byggregler, BBR. Vinsten med en miljöcertifiering är, förutom minskad belastning på miljön, även ett ökat värde på byggnaden. I Sverige har det varit möjligt att miljöcertifiera byggnader sedan 1990talet. Men det är först på senare år som ett kraftigt ökat intresse för certifiering kan noteras. Startskottet kan sägas ha varit ett EUinitiativ 2004 som ledde till att certifieringssystemet Green Building lanserades. Men det skulle dröja ytterligare några år innan det tog fart på allvar i Sverige. Ytterligare steg på vägen togs i och med att systemet Miljöklassad byggnad – numera Miljöbyggnad – lanserades 2005, samma år som Svanenmärkning av byggnader blev möjlig. Tre år senare, 2008, hade antalet ansökningar ökat kraftigt vilket lett till att fler än 1 600 byggnader nu fått sin certifiering. Green Building, Miljöbyggnad och Svanen är de som tillsammans med internationella jättarna Breeam och Leed genomför flertalet av de miljö certifieringar av byggnader som görs i Sverige. Paul Rogers är arkitekt, utbildad i Kanada. Sedan flera år arbetar han på arkitektbyrån BAU i Stockholm som specialist på dagsljusfrågor och miljöcertifieringar. Hans råd är att noga tänka igenom vad man vill uppnå med en certifiering. – Det är ett stort jobb man tar på sig och därför är det viktigt att ha ett eget genomtänkt mål, säger han. Allt för många ser certi fieringsnivån, till exempel guld, som målet men egentligen handlar det om att förbättra byggnadens prestanda, säger Paul Rogers. Vad kan då en certifiering komma att kosta? Det varierar naturligtvis kraftigt. I en prisjämförelse som projektet HCS – Hållbarhetscertifiering av stadsdelar – har tagit fram, baserad på ett konkret svenskt exempel, anges att den totala kostnaden för certifiering enligt Miljöbyggnad landar på 80 000 – 200 000 kronor. För samma uppdrag beräknas Breeams och Leeds prislapp bli 850 000 – 1 350 000 kronor. – Men de här är siffror som inte inkludera projektering och byggkostnader, säger Paul JAG TYCKER ATT EN CERTIFIERING ENLIGT MILJÖBYGGNAD, I DE FLESTA FALL ÄR FULLT TILLRÄCKLIG. DEN ÄR BETYDLIGT ENKLARE, SNABBARE OCH DÄRMED BILLIGARE. Paul Rogers, arkitekt på byrån BAU i Stockholm. Han är specialist på dagsljusfrågor och även expert på miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad och Breeam. Rogers. Och det tillkommer alltid kostnader för främst extra arbetstid, som måste skjutas in för att få projektet att rulla i mål, konstaterar Paul Rogers. Även valet av certifieringsmodell är viktigt, menar Paul Rogers. De stora certifieringsaktörerna som Breeam och Leed har en mycket omfattande och krävande certifieringsprocess. I båda fallen innebär det bedömning av omkring hundratalet kontrollpunkter inom ett stor antal områden som inomhusmiljön, transporter och föroreningar från byggnaden. Den modell som Leed använder är i dagsläget inte anpassad till svenska förhållanden medan Breeam har tagit fram en svensk anpassning, Breeamse. – Jag tycker att en certifiering enligt Miljöbyggnad, i de flesta fall är fullt tillräcklig. Den är betydligt enklare, snabbare och därmed billigare. Men i vissa fall kan certifieringar i Leed eller Breeam vara lämpligare. Basta, Sunda hus och Byggvarubedömningen är andra certifieringssystem. Dessa är inriktade på miljöbedömning av produkter för byggsektorn, inte hela hus. Ytterligare en aktör är SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som bland annat kvalitetssäkrar och Pmärker byggprodukter utifrån funktionskrav. / GLAS 1.2016 / miljöcertifieringssystem / 43 Olika miljöcertifieringssystem.