Hållbart Byggande 1
Boverkets förslag har sedan det presenterades fåt
t både ris och ros. Kritiken kommer bland annat från Konkurrensverket. Myndigheten ställer sig positiv till att klimatdeklarationer regleras i lag men har synpunkter på att livscykelns alla delar inte inkluderas i det första steget. Konkurrensverket har avstyrkt förslaget som de menar kan leda till snedvriden konkurrens. – En klimatdeklaration utformad med hänsyn till endast modulerna A1–A5 tar hänsyn till byggskedet av en byggnad, vilket innebär att byggnadens klimatpåverkan efter uppförandet faller utanför beräknad klimatpåverkan i deklarationen, säger Max Brimberg, sakkunnig på Konkurrensverket. etta riskerar, menar Max Brimberg, att premiera byggtekniker och material med låg klimatpåverkan under byggnationsfasen och bortser från vilken klimatpåverkan samma teknik och material har i framtiden med hänsyn till bland annat energiåtgång och underhållsbehov. Material och byggtekniker med relativt högre klimatpåverkan i byggnationsfasen, men med eventuellt lägre klimatpåverkan i senare del av livscykeln riskerar då att missgynnas när klimatdeklarationer jämförs, då de jämförs på olika grunder, säger Max Brimberg. – Det kan riskera att styra nyproduktion av byggnader mot specifika material. Byggnader kommer i de flesta fall att finnas under många år framåt i tiden, i många fall räknar man med att ett nytt hus ska stå i minst 50–100 år. Att göra justeringar längre fram är Konkurrensverket också tveksam till. Även om Boverkets föreslagna beräkningsmetod skulle kompletteras med fler moduler på sikt finns det en risk att den blir en form av standard som kommer att styra byggprocessen, valen av material och konstruktionerna på ett sätt som inte är konkurrensneutralt, menar man. – Risken med att komplettera i framtiden är bland annat att det kan ta tid för implementeringen och att den utformning som införs från början blir tongivande för branschen under den tiden, vilket kan leda till att tekniker och material missgynnas av den standarden. Det är bättre att ha en teknikneutral standard för klimatdeklarationer som tar hänsyn till byggnaders klimatpåverkan under dess livscykel redan från början, säger Max Brimberg och fortsätter. – Byggmaterialbranschen har goda möjligheter att bidra till minskad klimatpåverkan genom att utveckla nya byggtekniker och material genom en byggnads samtliga faser i livscykeln. Klimatdeklarationerna kan beskriva hur klimatpåverkan av en byggnad ser ut, och om olika material och tekniker rättvist kan jämföras, kan konkurrensen bidra till mer effektiva sätt att bygga klimatsmart och kostnadseffektivt. Kristina Einarsson, civilingenjör på Boverket, var projektledare för regeringsuppdraget om klimatdeklarationer för byggnader. Att förslaget ser ut som det gör beror på att branschen inte är mogen för en mer omfattande reglering i nuläget, menar hon. – Utgångspunkten för förslaget var att detta är något som ska kunna genomföras på en gång utan ytterligare arbete och att det ska kunna omfatta alla byggnader. Att inkludera även användningsskedet bedömdes branschen inte vara redo för och därför avgränsade vi oss till byggskedet. Det kommer att vara tillräckligt jobbigt att räkna på klimatutsläppen från byggskedet. Tvärtom talar mycket för att detta är en rimlig avgränsning för att sedan gå vidare med skarpa styrmedel och införa ett gränsvärde. Det finns redan idag aktörer som ligger långt fram men på det stora hela kommer klimatdeklarationerna att innebära en stor omställning i och med att nästan alla byggnader ska omfattas av lagen. iss risk för suboptimering finns, säger Kristina Einarsson, men framhåller samtidigt att klimatdeklarationen framför allt ska ses som ett nödvändigt informationsstyrmedel. – Idag vet inte byggherren tillräckligt om vilka konstruktionslösningar som leder till höga koldioxidutsläpp. Byggherren har ett ansvar att skaffa sig mer kunskap om klimatpåverkan från de byggnader som uppförs och då behöver man vidta åtgärder för byggskedet fram 26