Hållbart Byggande 1
tvätta och allt annat som ger upphov till avlopps
vatten. – Befolkningsökningen i Stockholm och intilliggande kommuner har varit så stor att anläggningarna i Bromma och Henriksdal är belastade med mer än vad de är dimensionerade för, berättar Stefan Rosengren, projektchef för Stockholms framtida avloppsrening, en gråmulen junidag på Stockholm Vatten och Avfalls projektkontor i Henriksdal. När belastningen blir för stor går reningsverket på marginalen och blir oerhört känsligt för störningar. En driftstörning eller ett haveri i anläggningen kan innebära att reningen av kväve och fosfor tappas. – Med högre krav på reningen av både kväve och fosfor som väntar finns det inget annat alternativ än att vässa reningen, säger Stefan Rosengren. södra Sverige pågår ett annat nydanande projekt. Ett unikt avloppssystem implementeras i Oceanhamnen i Helsingborg. Istället för traditionella avlopps- och insamlingssystem kommer tre separata avloppsledningar byggas för svartvatten, matavfall och gråvatten. Svartvattnet tas om hand genom vakuumtoaletter genom att toalettavfallet sugs bort med luft och endast en halv liter vatten behöver användas vid spolning. 96 – Den här typen av system gör att det går åt mycket mindre vatten, det går även att ha en reningsprocess som inte är lika energikrävande – samtidigt som det går att återföra betydligt mer näringsämnen än genom konventionella lösningar. Den här typen av projekt är väldigt spännande att följa och något som jag tror kommer att vara framtiden för den nybyggda bebyggelsen, säger Anders Finnson. När våra städer växer och invånarna blir allt fler ökar också trycket på reningsverken. Reningsverken som redan har uppnått 98 procent rening för fosfor har inte mycket utrymme kvar för att kunna fosforrena mer. – Fortsätter befolkningen öka måste man släppa ut lite mer varje år för att man har gått i reningstaket. Här behöver vi se över hur det är möjligt att få fram mer effektiv teknik för att säkerställa kapaciteten, menar Anders Finnson. Det är en av anledningarna till att Stockholm Vatten och Avfall nu storsatsar på att bygga ut reningsverket i Henriksdal. De senaste fem åren har Stockholms läns befolkning ökat med 164 400. Detta är en historisk ökning som ställer stora krav på utbyggd infrastruktur, kollektivtrafik och ökat bostadsbyggande. Varje år blir vi också allt fler som ska duscha, gå på toaletten, Flera alternativ diskuterades för att klara av att rena den ökade mängden avloppsvatten, bland annat att bygga ut Bromma reningsverk, att ansluta avloppet från västerort till Himmerfjärdsverket i Botkyrka, eller att bygga ett nytt reningsverk. I slutändan föll valet på att bygga ut Henriksdals reningsverk. En 14 kilometer lång tunnel byggs från Bromma till Sickla och Henriksdal för att transportera avloppet från västerort till Henriksdal när Bromma reningsverk stängs. Inne i verket byggs också grovrening och luftning om för högre kapacitet. Men den största skillnaden blir att eftersedimenteringen byts ut till membranteknik. ening med membranteknik bygger på principen att slammet skiljs från det renade avloppsvattnet genom att vattnet filtreras genom en fysisk barriär, ett membran, med mycket små porer. Porstorleken på membranen i reningsverket kommer att vara 40 nm (0,04 mikrometer). Systemet byggs upp av moduler med kassetter där membranen spänns upp på rader. I Henriksdalsverket kommer membranens sammanlagda yta att bestå av 1,6 miljoner kvadratmeter.