Nöjesguiden 1
FÄRRE TIMMAR FÖR SAMMA LÖN? 40-timmars arbetsveck
a har existerat i Sverige sedan 1973 och en förkortning har debatterats i många år. Det är tydligt rent politiskt vilka som är för och emot – men behöver det ske en lagstadgad förändring? TEXT: DAVID JOHANSSON FOTO: AGNES STUBER LEVA FÖR ATT arbeta, eller arbeta för att kunna leva? 1938 klubbar man i den amerikanska senaten igenom Fair Labour Standards Act, som proklamerar att en arbetsvecka ska vara fem dagar lång och enskilda arbetsdagar begränsas till åtta timmar om dagen. Försök till någonting liknande hade inletts redan hundra år tidigare, under en period då amerikanska industriarbetare kom till fabrikerna vid sju på morgonen och inte fick gå hem förrän nio på kvällen. Den hundraåriga kampen hade också inkluderat annat vi idag tar för givet; bland annat kämpade man länge för säkrare arbetsförhållanden och drägliga löner. DEN AMERIKANSKA ARBETARRÖRELSEN har egentligen sedan sin egen tillkomst kämpat för den åtta timmar långa arbetsdagen, där konceptet löd “eight hours work, eight hours recreation, eight hours rest”. Man delade alltså, inte fullt orimligt, upp en dag i tre delar, där en del utgjorde arbete medan de andra två handlade om generell fritid samt vila och sömn. Igen: saker vi idag tar helt och hållet för givet. I CHICAGO FANNS en av de första arbetarrörelserna som fick igenom begränsade arbetsdagar till just åtta timmar för staten Illinois. Men delstatens lagar innehöll massor av kryphål som gjorde det möjligt för arbetsgivare att förhandla fram fler arbetstimmar per dag, och således blev rörelsens framgång snabbt ganska meningslös. I SVERIGE INLEDDES försöken med åtta timmars arbetsdag 1919, där arbetarrörelsen hade som mål att en arbetsvecka som sträckte sig måndag till lördag maximalt skulle uppgå till 48 timmar. Först 1973 var den moderna åtta timmars arbetsdagen ett faktum i Sverige. DET ÄR SJÄLVKLART extremt att jämföra en svensk kontorsanställd 2024 med en fabriksarbetare vid förra seklet. Arbetssituationerna är minst sagt olika, och behöver vi egentligen jobba mindre för samma lön? Vilka skulle vara fördelarna, utöver längre återhämtningsperiod efter jobbet och en sundare balans av privatoch arbetsliv? Och kan arbetet påverkas negativt av att arbeta två timmar mindre varje dag? DET ÄR I dagsläget svårt att peka på konkreta bevis eftersom majoriteten av erfarenheten som finns i Sverige idag utgörs av diverse pilotprojekt som enskilda kommuner sjösatt. Men våren 2024 har frågan om sex timmars arbetsdag väckts till liv igen, med Vänsterpartiet som främsta fanbärare i den politiska sfären. NÄR TIDNINGEN KOLLEGA intervjuade tre stycken förtroendevalda i Unionen pekade Gunilla Nilsson, Unionens klubbordförande på Östersundshem, på det 18 månader långa forskningsprojektet man deltog i där: “Forskarna fann framför allt att vår sömn blev mycket bättre, vilket också gällde mig. Sedan kände jag att jag orkade med att leva efter jobbet också, både vad gällde familjen och träning. Jag tog många promenader och körde många pass på vårt gym. Så jag tror de flesta skulle må bra av sex timmars arbetsdag. Sedan kanske det behövs lite modifikationer för att ingen ska känna att det blir för stressigt, så att man ska jobba sex timmar men att det inte är skrivet i sten utan att man får jobba mer.” NINA SJÖLIN, UNIONENS Klubbordförande på Bauhaus, var mer kluven: “Det positiva är att det skulle kunna bidra till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Men det finns också en risk för att man blir mer stressad. Att en del skulle undra över hur de ska klara av det man gör i dag gör på åtta timmar på sex timmar. Samtidigt är man kanske inte lika effektiv på åtta timmar som man skulle vara på sex timmar. Så det skulle kunna betyda en svår balansgång.” TANKESMEDJAN TIMBRO HAR länge varit vokala emot sex timmars arbetsdag, som menar att dess anhängare gör det enkelt för sig “både vad gäller hälsovinster, kostnader och den svenska modellen på arbetsmarknaden,” som Albin Zetterwall skrev tidigare i år. ZETTERWALL LYFTE OCKSÅ utmaningar inom polis och sjukvård, där ständig bemanning är ett krav och förkortad arbetstid, enligt Zetterwall, skulle innebära “33 procent fler anställda” samt att löneutrymmet och pensionerna skulle bli lidande, med skattehöjningar som följd. Zetterwall pekade också på Portugal som ett exempel på när arbetstidsförkortning inte fungerat. 1996 gick man från 44 till 40 timmars arbetsvecka, vilket resulterade i färre nyanställningar och att företagens försäljning minskade. Dessa negativa effekter gällde dock inte de företag som tidigare, via kollektivavtal, kommit överens om förkortad arbetstid. PÅ BESLUTSFATTARNIVÅ I Sverige är det som nämnts ovan Vänsterpartiet som mest intensivt drivit frågan om en lagstadgad sex timmars arbetsdag. Nooshi Dadgostar sa i sitt inledningstal på Vänsterpartiets partikongress i Jönköping tidigare i år att “40-timmarsveckan är utdaterad, förlegad, gammal.” CICZIE WEIDBY (V) sitter i arbetsmarknadsutskottet och menar att den enskilt största anledningen att lagstifta om arbetstidsförkortning är rättvisa. – Om vi överlåter åt arbetsmarknadens parter att förhandla fram arbetstidsförkortning genom kollektivavtal kommer enbart vissa fackförbund att lyckas. Det skapar ojämlika villkor på arbetsmarknaden: vissa som arbetar får arbetstidsförkortning, andra inte. För att alla löntagare ska omfattas av arbetstidsförkortning krävs lagstiftning, säger Ciczie Weidby. Hur svarar ni på den vanligaste kritiken att man riskerar att bli mer stressad för att man får färre timmar att utföra samma mängd arbete på? – För det första: Alla försök som gjorts med arbetstidsförkortning visar att anställda blir mer produktiva, mindre stressade och mår bättre. För det andra: Vi är betydligt mer effektiva på jobbet idag än tidigare. FÖR TIO ÅR sedan testade reklambyrån Background i Falun sex timmars arbetsdag, vilket man såg en del nackdelar med. När Backgrounds vd Ann-Charlotte Eriksson intervjuades av P4 Dalarna menade hon att “nackdelen var just när det blev lite stressigare. Då blev det helt enkelt svårt att hinna med, att hinna se varandra, att hinna verksamhetsutvecklas. Det skapade en sämre stämning, det skapade medarbetare som kände sig väldigt stressade, och det nallade lite på kreativiteten.” SEDAN DESS HAR arbetsmarknaden förändrats och en pandemi har tvingat många med just kontorsjobb att sköta delar eller i vissa fall hela sitt arbete hemifrån eller på annan plats. Ciczie Weidby (V) menar att hemarbetet som en följd av pandemin gav många en försmak av vad kortare arbetstid innebär i form av större möjligheter att styra sin tid. – Det ökade hemarbetet har inneburit stora fördelar för dem som har möjlighet att jobba hemma, till stor del akademiker och tjänstemän. Samtidigt har hemarbetet ökat klyftorna på arbetsmarknaden mellan de som kan och de som inte kan jobba hemma. En generell arbetstidsförkortning för alla som arbetar skulle bidra till att minska klyftan mellan de som kan och de som inte kan jobba hemma, menar Ciczie. Måste det ske en förändring på nationell nivå? – Ja. För att uppnå rättvisa och jämlika villkor bland löntagarna krävs en förändring på nationell nivå – en lagstadgad arbetstidsförkortning. Skulle det inte gå att låta arbetsgivare själva bestämma i samråd med sina anställda och fackförbunden? – Nej. Vi har provat det i femtio år nu – det funkar inte. Resultatet blir att vissa arbetstagare och fackförbund lyckas förhandla till sig arbetstidsförkortning, medan andra arbetstagare och fackförbund inte lyckas förhandla till sig arbetstidsförkortning. Det skapar ojämlika villkor på arbetsmarknaden. Vi har haft 40-timmars arbetsvecka sedan 1973. Sedan dess har produktiviteten ökat enormt. Hittills är det företagen som har tjänat på det. Nu är det dags att fler får ta del av det – genom förkortad arbetstid med bibehållen lön. Ser ni några risker med sex timmars arbetsdag, och har ni förslag på hur dessa kan undvikas? – Nej. De risker som högern och näringslivet lyfter fram i debatten, som att det är för dyrt och hotar tillväxten, håller inte. Dessutom har högern motsatt sig arbetstidsförkortning tidigare med samma argument. Under 1900-talet lyckades vi förkorta arbetstiden successivt. Sverige och svensk ekonomi gick inte under, tvärtom. NR 9, 2024 | NÖJESGUIDEN 37