Byggaren 1
KRÖNIKA º Om elen går? I dag är uttryck som hållb
arhet och återanvändning honnörsord. Delar av följande som publicerades i JBF för ett antal år sedan tål återanvändning och kan väcka tankar om huruvida vårt moderna samhälle är hållbart överhuvudtaget. Vi har det på många sätt bättre i dag än för 50–60 år sen men i dåtidens samhälle var återanvändning ofta en regel och hållbarhet en dygd. Ord betyder mycket, men vad menar vi egentligen? I dag använder vi ord som inte fanns eller som betydde något helt annat för inte så länge sen. De flesta av oss minns när aktör betydde skådespelare, när marknaden inte var världsomspännande utan ägde rum på torget en gång i veckan, när ”tänk” var en uppmaning och inte en omskrivning för strategi, tiden innan försäljare och handelsresande blev produktchef, regionchef och key account manager, då man tyckte det var bättre förr i stället för att vara nostalgisk. Då fanns inga plastkort, ingen mobiltelefoni, ingen hade dator och internet var ett okänt fenomen. Så kallade vanliga människor hade sällan eller aldrig kontakt med bank eller finansvärlden. Derivat, optioner, fonder och riskkapitalbolag var inga begrepp överhuvudtaget. Det var en tid som förefaller mycket avlägsen för de som växer upp i dag, men det fanns faktiskt bilar, jetplan, atombomber, TV, radio och rockmusik. När man skalar av dagens makeup var den största och allvarligaste skillnaden att samhället då var mycket tåligare mot kriser. Inte nog med att vi hade ett försvar värt namnet, vi hade diesel och ånglok i reserv, det fanns stora reserver av olja, kol och andra strategiska varor. Vedspisar och vedeldade värmepannor var fortfarande vanliga och fjärrvärmesystemen få. När man skulle köpa något betalades med reda pengar och minnena om hur man klarade avspärrningarna under andra världskriget var fortfarande levande. Kort sagt – ett elavbrott var besvärligt men ingen katastrof. När det stora elavbrottet kommer i dag, för en dag kommer det, blir det oöverskådliga konsekvenser. Kalla bostäder, toaletter och spisar upphör att fungera, bankernas verksamhet upphör, våra plastkort blir meningslösa, bensinstationerna stänger, all elektronisk utrustning slocknar – antingen direkt eller när batterierna är slut. Affärerna fäller ner jalusierna och hyr in vakter,med mera. Bland de få som gör goda affärer är de som kan sälja portabla generatorer till de som fortfarande har drivmedel. Sett ur perspektivet hållbarhet och återanvändning var det nog inte så tokigt i det ”gamla” samhället. Visst, det fanns mindre att välja, på men de flesta kunde klara sig hyggligt långa tider utan el. Det hjälper inte att dölja verkligheten genom att förändra språket. Gustaf Fröding träffade rätt med strofen; “ Snus är snus och strunt är strunt, om än i gyllene dosor, men rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor”. Lars Cyrus Byggarens ansvarige utgivare Apropå hållbarhet i byggbranschen. Hagia Sofia i Istanbul, från början en kyrka, byggd åren 532–537 av Justinianus I, har stått i nära 1500 år. På bilden till höger, det ena av de Norra Tornen i Stockholm, kommer det att klara att stå lika länge? 30 byggaren 2 2020 foton: ingela hallonquist