PRESENTATION FÖRBUNDSSTYRELSEN José Pérez Johanss
on: ”Vi har inget annat val än att hantera utmaningarna” José Pérez Johansson, är utredare på NFS, Nordens Fackliga Samorganisation och ledamot i Föreningen Nordens styrelse sedan tre år. När det gäller den framtida nordiska arbetsmarknaden finns det mycket att göra, menar han. – Givetvis handlar det om gränshinder sett i kölvattnet av pandemin. Både Föreningarna Nordens Förbund och Nordens Fackliga Samorganisation har tidigare arbetat med gränshinder. Dessa har traditionellt varit av teknisk karaktär, kopplade till praktik i varandras länder, arbets- och sjukförsäkringar m m. Nu kommer det att handla om att försöka komma tillbaka till en tid då vi kunde resa till varandra fritt, söka jobb och kanske till och med finna kärleken i varandras länder, säger José Pérez Johansson och fortsätter: – Parallellt med detta påverkas våra arbetsmarknader samtidigt av strukturomvandlingar, sett i ljuset av såväl den teknologiska utvecklingen som av klimatpolitiken. Här kommer både parterna på arbetsmarknaden och våra folkvalda behöva vara observanta och parata. Utifrån facklig horisont är detta frågor som diskuteras brett och kontinuerligt. Vilka är de största svårigheterna/utmaningarna framöver? – Vi har ju egentligen inget val, vi måsta hantera de utmaningar som vi ställs inför. Vi kommer att behöva ställa om våra samhällen så att vi kan fortsätta leva på en grön planet. Det kommer innebära att arbeten försvinner och förändras. Utmaningen är att se till så att arbetstagarnas levnadsvillkor inte försämras. Ojämlikheten får inte öka. Det är i det här perspektivet som den nordiska modellen är så viktig. Starka parter på arbetsmarknaden och ett välordnat trygghetssystem lägger grunden för en rättvis omställning. Berätta lite om din bakgrund och vad som har lett till det du gör idag? – Jag är ursprungligen från Fisksätra utanför Stockholm. Min karriär har varit ganska brokig. Innan jag flyttade till Umeå för att studera statsvetenskap körde jag lastbil. Det var även ett yrke som jag sysslade med under och efter 24 NORDENS TIDNING 3-21 studierna och ett jobb som ledde mig till Norge, där jag bodde i fem år, dels i Ål i Hallingdal mellan Bergen och Oslo och dels i Oslo. – I Norge arbetade jag som konsultchef i bemanningsbranschen och på FNF (Föreningarna Nordens Förbund) med arbetsmarknadsprogrammet Nordjobb. Detta var i slutet på 00-talet och kring den dåvarande finanskrisen. Det rådde då hög brist på arbetskraft i Norge medan Sverige hade en hög andel ungdomsarbetslöshet. Nordjobb och projektet Jobbresan underlättade för arbetslösa ungdomar att få sitt första jobb i ett annat land. – Utöver ett engagemang i sociala frågor var det kombinationen av mina studier i statsvetenskap och erfarenheterna av att arbeta med arbetsmarknadsfrågor, vistelsen i Norge och arbetet på FNF som i förlängningen ledde till mig till NFS. Vilka frågor tycker du är mest angelägna för Föreningen Norden? – Sett i ljuset av pandemin och stängda gränser mellan de nordiska grannländerna kommer föreningen Norden på kort och medellång sikt behöva fokusera på för föreningen traditionella frågor. Det handlar dels om att driva på för ökat mellanstatligt samarbete och koordinering och påminna om gamla landvinningar som på sistone har fått sig en törn (milt uttryckt). Jag tänker då på Helsingforsavtalet från 1962 och överenskommelsen om den gemensamma nordiska arbetsmarknaden från 1954. Båda dessa exempel var på sin tid ambitiösa överenskommelser för ökat samarbete mellan de nordiska länderna. I mars 2020 rullades många av dess landvinningar tillbaka. Här har Föreningen Norden i Sverige och dess systerorganisationer i de andra nordiska länderna ett digert arbete framför sig med att driva på utvecklingen för ökad integration och mer samarbete.