Omtanke 1
Anna-Karin Åkerman tycker att det behövs längre b
ehandlingstider och en mer långsiktig plan för placerade barn. Anna-Karin Åkerman har samlat in data under flera år från de barn som genom Tjust Behandlingsfamiljer har använt TBF. Initialt var det 105 barn och ungdomar mellan åldrarna 5–20 år. – Delstudie 1 och 2 handlade om olika färdigheter och mående. Resultatet av studien visar att barnet skattade en signifikant minskning av psykiatriska symptom, känslomässiga och sociala problem efter 18 månader. Enligt behandlingsföräldrarna och lärare däremot minskade inte de psykiatriska symptomen lika tydligt. Adaptiva färdigheter förbättrades, men de kom inte ikapp jämnåriga som inte är familjehemsplacerade. UTAN JÄMFÖRELSEGRUPP KUNDE inte orsakssamband fastställas, men Anna-Karin Åkerman har tittat på hur barn i familjehem brukar må och ser det som troligt att TBF-modellen bidrog till förbättringen. 22 | www.ssil.se »Mentalisering handlar om att titta mer på vad som finns bakom beteendet« – Att barnen själva uppger att de mår bättre är av stor vikt eftersom det är bara de själva som vet hur de mår. Att inte föräldrarna har sett förbättringen kan bero på flera saker. För det första så brukar inte alla problem som ett barn har visa sig i början. När sedan barnet börjar landa kanske de visar mer utåt hur de mår och då kan det vara svårt för en behandlingsförälder att veta hur de egentligen kände sig från början. Det kan också finnas en stor ambition och en stress hos behandlingsföräldrarna att de hade önskat en större förbättring. Enligt Anna-Karin Åkerman så tar det lång tid att förändra den här typen av svåra psykiska- och beteendeproblem. – Det skulle behövas längre behandlingstider. Det är ett systemfel. Bristen på en långsiktig plan är väldigt påfrestande för barnet, som inte vet hur länge denne ska vara placerad. Alla människor har ett behov av att veta en sådan grundläggande sak. Behandlingsfamiljen vill också veta hur långvarig placeringen kommer att bli, hur mycket det är värt att investera i relationen. DELSTUDIE 3 HANDLADE just om relationer och där var tid ett återkommande tema. – Utan att vi frågade om tid så pratade både barnen och familjehemsföräldrarna om tid i de kvalitativa intervjuer som genomfördes. Till exempel att de hade känt varann en viss tid och därför hade en sådan bra relation. Det paradoxala i situationen är att man vill stärka relationen