Omtanke 1
Barbro Sjölin Nilsson har arbetat som psykolog se
n 1970-talet. Idag håller hon kurser i Tejping. Tejping hjälper barnet att berätta Psykolog Barbro Sjölin-Nilsson kom i kontakt med Tejping i slutet av 1980talet. Hon vill inte kalla Tejping för en metod utan ser det mer som ett slags språk där man använder små träfigurer, som representerar personer, och annat miniatyrmaterial för att gestalta händelser, relationer och känslor. – Att på det här sättet gestalta händelser är mycket behjälpligt när man till exempel ska placera barn i familjehem, säger hon. TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO Hon träffade skaparen av Tejpning, den norska psykologen Martin Soltvedt 1989 när han var i Sverige och berättade om BOF (Barnorienterad familjeterapi). Han arbetade även med Tejping som visade sig vara ett bra sätt att nå fram och ta reda på vad klienten varit med om. Särskilt väl passade det i arbetet med barn för att man lätt kunde hamna på rätt nivå. – Jag började prova själv och tyckte det var användbart att tillsammans med klienter bygga upp platser och situationer de varit med om. Min man, Jan Nilsson som jobbade inom vuxenpsykiatrin började använda figurerna med klienter som hade PTSD för att konkret arbeta med trauma och han fann det mycket hjälpsamt. Figurerna finns med olika hudfärg och yrken och man tar fram de som är relevanta för situationen och för de klienter man arbetar med, berättar Barbro. Ordet Tejping kommer från att man använder en tejprulle. Och det var faktiskt ett litet norskt barn som kom på det. Barbro förklarar: – Det började med att Martin hade besök av ett barn och en förälder som hade konflikter hemma. Han tyckte det var svårt att förstå deras bråk så han greppade en tejprulle och drog ut bitar av tejpen och tejpade på bordet, för att visa ett rum med väggar. Sen ställde de figurer som föreställde barnet, mamman och ett syskon, samt möbler. På så sätt kunde barnet gestalta hur konflikterna gick till och det blev väldigt tydligt. På den tiden använde han korrektionstejp för skrivmaskiner, nu använder vi vanlig vit maskeringstejp. När pojken sen kom tillbaka frågade han Martin om det skulle göra Tejping igen. Och där föddes begreppet. Samtalet blev roligare för pojken och han kunde uttrycka sig mycket bättre än han hade gjort med bara ord. Barbro Sjölin Nilsson. BARBRO GJORDE SIN psykologpraktik på BUP i Uppsala 1972 och kände direkt att hon ville arbeta med barn. Senare gick hon barnpsykoterapiutbildningen på Ericastiftelsen. Och det var genom den utbildningen som hon kom i kontakt med Martin Soltvedt. Arbetet med Tejping har färgat hela hennes yrkesliv och hon började tillsammans med sin man att anordna kurser. Sedan www.ssil.se | 43