Omtanke 1
Studien visar inga skillnader i relationer mellan
behandlingsfamilj och vanliga familjehem. Bilden är en gengrebild från Getty Images. mellan behandlingsfamiljen och barnet, men kanske är målet att barnet ska flytta tillbaka till föräldrarna. I Sverige har vi en socialtjänstlag som bygger på att familjen och staten har ett gemensamt ansvar för barns behov och att barn inte far illa. Staten kan ge stöd till föräldrar som brister i sin föräldraförmåga och målet med familjehemsplacering är att barnet ska kunna återvända till sina föräldrar om det är möjligt. Andra länder, till exempel Storbritannien och USA, har historiskt haft mer fokus på skydd av barnet i stället för stöd till familjen. De senaste åren har vi dock fått mer fokus på barnets bästa i och med att Barnkonventionen blev en del av svensk lag. I avhandlingens sammanfattning skriver Anna-Karin Åkerman att praxis och policyer bör ta större hänsyn till tidsaspekten vid familjehemsplaceringar och arbeta för att öka tydlighet och trygghet, och därigenom möjliggöra en stabilare uppväxt för några av samhällets mest utsatta barn. 24 | www.ssil.se »Utan att vi frågade om tid så pratade både barnen och familjehemsföräldrarna om tid i de kvalitativa intervjuer som genomfördes« – Genomgripande för de här barnen är att de har svårt med adaptiv förmåga och att ta hand om sig själv. TBF-motellen ger struktur och rutiner så att barnet får hjälp att utveckla sina färdigheter och behandlingsfamiljen orkar med vardagen. PÅ TJUST BEHANDLINGSFAMILJER så fungerar modellen rent praktiskt så att familjen har inplanerade, regelbundna möten på något av kontoren. Det är både möten i grupp där man kan dela erfarenheter med andra familjer och väglednings- eller uppföljningsmöten med sin behandlingssamordnare. – Då kan man gå igenom olika svårigheter som barnet har, till exempel att inte vilja klä på sig på morgonen. Vad händer med mig som behandlingsförälder? Vilka känslor väcker det? Varför låser det sig för barnet? Hur kan man göra för att inte förvärra läget? Barnet kan ha svårt att sätta ord på vad som är svårt. I stället får man gå runt problemet och försöka förstå varför, föreslå andra sätt för att komma runt låsningen. Relationen är viktig för att få vardagen att fungera. Deltagarna i studien tampades med och relaterade till normen för vad en ”riktig” familj är. Utmaningarna i familjehemskonstellationen kunde övervinnas genom en ömsesidig ambition att bygga en relation och genom att man tycker om varandra. Studien visar inga skillnader i relationer mellan behandlingsfamilj och vanliga familjehem. Värme, humor och att göra saker tillsammans uppgavs som viktigt för att stärka relationen. ●