Omtanke 1
AKTUELLT Nya reglerna om dygnsvila Zećira Mušović
ny ambassadör för Friends Zećira Mušović, fotbollsmålvakt i svenska landslaget, blir ny ambassadör för organisationen Friends som arbetar för att stoppa mobbning bland barn och unga. – Vi är så glada och stolta över att Zećira Mušović väljer att engagera sig i kampen mot mobbning tillsammans med oss på Friends. Idrotten är tyvärr, precis som skolan och nätet, ett sammanhang där det förekommer att barn utsätts för kränkningar och där de kan känna sig ensamma. Därför känns det extra viktigt att en så stark profil inom fotbollsvärlden är med oss i arbetet för att öka barns trygghet, säger Lovisa Lönnebo, kommunikationschef på Stiftelsen Friends. Som ambassadör för Friends kommer Zećira Mušović i olika sammanhang att lyfta frågan om mobbning. Tilda och Frida Boisen ger ut bok om psykisk ohälsa Sent en fredagskväll i januari 2021 inkommer ett samtal till SOS Alarm. En tonårig flicka har kastat sig ut genom ett öppet fönster. – Det var så nära att allt gick helt åt helvete. Men jag klarade det. Alla har inte samma tur. Därför tänker jag inte vara tyst. Jag vill berätta för att hjälpa andra. Ingen ska behöva vara med om vad jag varit med om, säger Tilda Boisen. Ungas psykiska ohälsa är ett av de största och mest akuta samhällsproblemen idag. Under 2022 var fler än 142 000 barn och ungdomar i kontakt med BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Just nu står fler än 24 000 barn i kö trots att vårdgarantin fastställer att alla barn ska få ett besök på BUP inom 30 dagar. I verkligheten gäller det bara för drygt hälften av barnen. – Att skriva ”Aldrig släppa taget” har varit en smärtsam process, men har i slutändan öppnat så många dörrar för oss – till glädje, förståelse och livet! Berättandet har blivit nyckeln till att bearbeta, förstå och förändra, säger Frida Boisen. Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday 40 | www.ssil.se Från och med den 1 oktober 2023 så har alla kommun- och regionanställda fått nya arbetstidsregler som kräver minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Det innebär en utmaning för schemaläggning inom hemtjänst, HVB, LSS-bostäder och personlig assistans. Tidigare har anställda inom kommunal verksamhet kunnat arbeta långa pass och ha sovande jour, något som har passat bra för till exempel de som arbetar på annan ort eller har barnen varannan vecka. Men nu är det slut med långa arbetspass. De nya reglerna är anpassade efter EU:s arbetsdirektiv om minsta dygnsvila och trädde i kraft den 1 oktober 2023. Huvudregeln är att alla medarbetare ska ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod och att varje arbetspass ska efterföljas av dygnsvila. Undantag från reglerna kan bara bli aktuellt i verksamheter skydda liv, hälsa och säkerhet. som har uppdrag att Ett arbets- eller jourpass kan i normalfallet vara max 13 timmar långt. Varje undantag förutsätter dessutom att det inte är möjligt att klara bemanningen på annat sätt. Ett arbets- eller jourpass kan i normalfallet vara max 13 timmar långt. Detta för att 11 timmars dygnsvila ska erhållas per 24 timmarsperiod. Det finns också en bestämmelse om totalt 47 timmar sammanhållen veckovila, vilket har inneburit problem på flera håll med att få ihop scheman för de som jobbar helg ibland. Ett dygnsbryt kan börja vilken tid som helst på dygnet när arbetstagarens 24-timmarsperiod startar och kan vara olika för varje individ. Ett dygnsbryt är den tidpunkt när dygnsberäkningen börjar, alltså för medarbetarens 24-timmarsperiod. Varje medarbetare ska ha en fastställd 24-timmars period för varje beräkningsperiod. En beräkningsperiod är det tidsspann som schemat visar, vilket kan vara allt från en rullande tvåveckorsperiod till som mest 52 veckor. Satsningar mot hedersvåld Genom en treårig satsning på 50 miljoner kronor vill regeringen förstärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, könsrelaterat våld och prostitution samt människohandel. Det föreslås i budgetpropositionen för 2024. Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att människor begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen. Personer som utsätts för denna form av våld och förtryck är en mycket utsatt grupp. – Det är tydligt att vi behöver göra mer för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och se till att det upphör. Regeringen intensifierar nu därför arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck på bred front, säger jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. I budgeten för 2024 föreslår regeringen en treårig satsning på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck med 50 miljoner kronor per år. Satsningen förstärker de permanenta resurserna om drygt 350 miljoner kronor årligen som sedan tidigare finns på området. Totalt för 2024 föreslår regeringen att drygt 600 miljoner kronor avsätts inom jämställdhetspolitiken för området könsrelaterat våld, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, prostitution och människohandel. Som ett led i det intensifierade arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket ges även Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige. I kartläggningen ska också andra närliggande frågor ingå så som förekomsten av arrangerade äktenskap, så kallat brudpris, giftomän och tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Jämställdhetsmyndigheten ska också undersöka i vilken mån det förekommer problem som enskilda kan möta på grund av svårigheter att få till stånd så kallade religiösa skilsmässor. FOTO: GETTY IMAGES