Nordens Tidning 1
Demografi Fler demografiskt sårbara kommuner i No
rden 2011 presenterade Nordregio med hjälp av ett så kallat demografiskt sårbarhetsindex en bild av vilka befolkningsmässiga utmaningar som Nordens regioner och kommuner står inför. Nu, åtta år senare, har bilden uppdaterats, men med särskild fokus på de kommuner som ligger utmed den 1630 km långa riksgränsen mellan Norge och Sverige eftersom uppdateringen har gjorts på uppdrag av Svensk-norska kulturfonden. Studien visar att den demografiska sårbarheten har ökat i många kommuner, framför allt på grund av en åldrande befolkning och fortsatt urbanisering. Immigrationen från utlandet är en motverkande positiv kraft, som emellertid inte förmår att balansera de negativa effekterna av åldrande och utflyttning. De relativt få, men intressanta exemplen som bryter mönstret är de kommuner som har tillgång eller närhet till högre utbildning och de vars arbetsmarknad karakteriseras av branscher som är attraktiva särskilt för unga människor. Tio indikatorer De utvalda 10 indikatorerna som används för att beräkna demografisk sårbarhet involverar flera olika faktorer såsom åldersstruktur (5 indikatorer), könsbalans (2 indikatorer), naturliga befolkningsförändringar (2 indikatorer) samt migration (1 indikator). För varje indikator har ett tröskelvärde beräknats för att kunna identifiera om en kommun skall anses vara sårbar eller ej. Tröskelvärdet är normalt baserat på över eller under genomsnittstalet för samtliga kommuner med korrigering för antalet invånare, så att kommuner med en stor befolkning 16 nordens tidning nr 4 | 2019 påverkar genomsnittet mer än mindre kommuner. Hur står det till med återväxten? Den första indikatorn visar återväxten, det vill säga hur stor andel av befolkningen som är i åldrarna 0–14. En kommun anses vara sårbar när andelen barn är mindre än 17,3% av den totala befolkningen. Mer än 60% av kommunerna i Norden har ett underskott av denna åldersgrupp. Det gäller framför allt många kommuner i Finland och på Island, medan den största andelen finner man i sydvästra Norge, i Stockholmsområdet, västra och södra Finland samt på Grönland och Färöarna. De flesta kommuner i gränsregionen faller under tröskelvärdet. Dock hittar man det högsta värdet för denna åldersgrupp i Krokom i Jämtland (21,0%). Den andra indikatorn som berör återväxten handlar om åldersgruppen 15–24. Här anses en kommun vara sårbar när andelen i åldersgruppen 15–24 av den totala befolkningen faller under 11,8%. Omkring 70% av de nordiska kommunerna ligger under tröskelvärdet för denna åldersgrupp. De flesta undantagen finner man på Island där mer än 85% av kommunerna ligger över tröskelvärdet. Här finns tydliga skillnader utmed gränsen mellan Norge och Sverige. På den svenska sidan gränsen finns det inga kommuner där andelen av befolkningen i denna åldersgrupp ligger över tröskelvärdet, medan i Norge är mer än 40% av kommunerna i gränsregionen över tröskelvärdet. Åldrande befolkning en stor utmaning Den här indikatorn visar den demografiska sårbarheten i de nordiska kommunerna baserad på underskott av befolkning inom åldersgruppen 25–54. Med den här indikatorn anses en kommun vara sårbar när andelen i åldersgruppen 25–54 av den totala befolkningen är under 39,1%. I över 80% av de nordiska kommunerna är andelen av befolkningen i denna åldersgrupp under det demografiska tröskelvärdet. Den lägsta andelen finner man i Árneshreppur på Island även om de flesta kommuner med låg andel återfinns i Finland. Kommunerna med den största andelen av befolkningen i denna åldersgrupp finner man framför allt i huvudstads- och andra storstadsområden. Av de nordiska huvudstäderna har Köpenhamn den högsta andelen med 51,4% i denna åldersgrupp. Den andra indikatorn för befolkningen i arbetsför ålder visar den demografiska sårbarheten baserad på överskott på människor i åldersgruppen 55–64. En kommun anses vara sårbar när andelen i åldersgruppen 55–64 av den totala befolkningen är över 12,0%. I ungefär 75% av de nordiska kommunerna är andelen av befolkningen i denna åldersgrupp över tröskelvärdet. Återigen är det finska och isländska kommuner som ligger dåligt till medan storstadsområdena generellt klarar sig bra. Den nordiska välfärdsmodellen, som ju huvudsakligen är skattefinansierad, bygger på en balans mellan åldersgrupperna 65 plus och dem i arbetsför ålder, dvs 15-64 år – den så kallade old age dependency ratio. Den stadigt ökande andelen åldrande befolkning utgör därför en stor utmaning i hela Norden med undantag för Island, Färöarna och Grönland. Särskilt Finland och Sverige står inför stora utmaningar, redan nu finns det kommuner i östra Finland där antalet individer i FOTO: MOSTPHOTOS.COM