Nordens Tidning 1
Demokrati Check-lista inför riksdagsval i Norden
Riksdagsval är inte främst val om hur partierna ställer sig till skatter, vård, skola och omsorg utan minst lika mycket om hur de ställer sig till grunden för samhällsbygget. Både internationellt och i Sverige ser vi idag hur olika aktörer duckar för olika frågeställningar, slirar på begrepp och även går emot åtaganden som länder gjort i FN m m. H är skissas en kortfattad checklista till hjälp för var och en som vill kolla vad partierna och deras representanter skriver eller säger inför valet om sin syn på hot mot demokrati och allas lika värde och om respekten för rättsstatens principer, demokrati och mänskliga rättigheter. Tanken är att de kortfattade skrivningarna om vad som definierar rättsstatens principer, demokrati och mänskliga rättigheter ska kunna sättas in i frågor som ”Vad säger partiet på den här punkten? Stöder de, ifrågasätter de eller motsäger partierna de principer som slagits i FNkonventioner? Rättsstatens principer Ska säkra god samhällsstyrning. Utgör ett mål i sig. Stärker och är beroende av väl fungerande demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Utgör grunden för fredliga, inkluderande och hållbara samhällen. Innebär att alla (även beslutsfattare) är ansvariga under lagar som skapats med demokratiskt deltagande. Det är inte förenligt med rättsstatens principer att rättsliga institutioner som polis, åklagare och domstolar och inte heller media och civilsamhälle enbart tjänar statsmakten (genom att till exempel avkräva dem lojalitet). 20 nordens tidning nr 4 | 2019 Myndighetsbeslut ska vara offentliga och kunna överklagas Säkrar ett oberoende rättsväsende, som bland annat möjliggör att statens och dess företrädare kan ställas till ansvar. Frihet från korruption. Rättvisa i fråga om utfärdande av ID-handlingar, röstkort, skattsedlar, markrättigheter och näringstillstånd. Demokrati Återkommande, oberoende och öppna val med politisk pluralism och flerpartisystem. Allmän och lika rösträtt. Möjlighet att rösta på fritt valda företrädare. Rätt delta i politiska processer, utan diskriminering och oskäliga inskränkningar, att ställa upp i politiska val och på lika villkor få tillträde till offentlig tjänst i sitt land. Förekomst av representativa och demokratiska institutioner som politiska partier och parlament för att kanalisera åsikter och prioriteringar. Kunna utkräva ansvar av och kunna kritisera makthavare. Mänskliga rättigheter Säkrande av minoriteters rättigheter. Ett väl fungerande valmaskineri med röstlängder, valkommission och vallagar. Ett oberoende civilsamhälle, som röstbärare och opinionsbildare, med möjlighet att fritt bedriva sin verksamhet och samverka med bland annat utländska aktörer. Mötes- och yttrandefrihet för att bland annat bevaka frågor om korruption och maktmissbruk. Frånvaro av kraftigt inskränkande lagar och förordningar som begränsar yttrandefriheten i till exempel namn av terroristbekämpning och hot mot rikets (eller makthavarnas) säkerhet. Fri media, inklusive sociala medier, också vad gäller stark ägarkoncentration (som de facto begränsar yttrandefrihet). Frihet från censur, avvägningar versus hets mot folkgrupp. Församlings- och föreningsfrihet. Rätt att fredligt demonstrera och ansluta sig till fria fackliga organisationer, politiska partier och föreningar. Rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet. Begränsningar som rör motverkande av viss religionsövertygelse får endast göras om det är föreskrivet i lag. Rätten att inte diskrimineras Kvinnor – ska ha samma möjligheter, makt och inflytande som män. Innefattar sexuell och reproduktiva rättigheter, rätt till egendom m m. Barn – ska ha rätt till trygghet (t ex frihet från våld och sexuellt utnyttjande). Etniska minoriteter och urfolk – staten har ansvar för att säkra att dessa grupper har samma rättigheter som landets övriga befolkning. Dessutom framhålls minoriteters särskilda skydd vad gäller språk, utbildning och deltagande. Flyktingar och migranter - skyddet av flyktingar anges bl a i FN:s flyktingkonvention som Sverige ratificerat. Funktionshindrade – fysiskt och mentalt – ska erhålla samma rättigheter som alla andra. Rättighetssystemen omfattar också rättigheter som inte tas upp här i form av ekonomiska och sociala rättigheter och frågor som rätt till rimlig levnadsstandard, hälsa, utbildning m m - och är frågor som bl a Sverige nyligen drivit i form av decent work. GERD JOHNSSON-LATHAM, SOM TIDIGARE ARBETAT PÅ UD, BL A MED ATT SAMMANSTÄLLA RAPPORTER OM DEMOKRATI, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH RÄTTSSTATENS PRINCIPER. FOTO: MOSTPHOTOS.COM