Bumsen 1
BRORSANS BRYDERIER – TÄNK EFTER FÖRE! ” … så går
beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över”, säger Hamlet i världens mest berömda monolog – och beslutar att inte ta livet av sig. Hamlet tänker efter före – vilket förfaller bli mer och mer ovanligt idag. I en essä skriver Peter Englund om, hur förra seklets två världskrig ökade tidspressen påtagligt. Fram till 1800-talets början kunde ett meddelande inte skickas snabbare, än en häst kunde springa. Det ger ett särskilt perspektiv på, att Sveriges administration fungerade 1700 – 1718, trots att Karl XII var utrikes – långt borta – nästan hela tiden och i egenskap av enväldig kung skulle signera mängder av statsangelägenheter. Ett kuriosaexempel är, att privilegiebrevet för Ramlösa Brunn är undertecknat i Bender – i Turkiet! Därefter kom de optiska telegraferna – ett antal ”torn” i linje mellan två platser. Tornen hade armar eller plattor, som och meddelandet kunde vidarebefordras mycket snabbare än på hästrygg. med radion var man inte längre beroende av tråd. Samtidigt kunde tåg och vägfordon transportera allt större mängder folk och förnödenheter allt snabbare och allt längre sträckor. Den amerikanske pansargeneralen George S Pattons mycket snabba framryckning in i Tyskland hade varit omöjlig utan högklassig logistik, eftersom den krävde enorma mängder drivmedel och ammunition. Trots det hann det allierade överkommandot inte alltid med i svängarna. Patton runt staden Trier i Moseldalen, då man beräknade, att det skulle krävas fyra divisioner att ta den. Pattons svar – via radio! – är legendariskt: ”Har tagit Trier med två 48 48 divisioner. Vill Ni att jag lämnar tillbaka staden?” hann före. Det är också en av förklaringarna till atombomben. Idag vet vi att Nazityskland inte skulle ha kunnat ta fram en atombomb under kriget men de allierade visste inte det då. Fenomenet har fortsatt att accelerera. Sedan länge ses det som självklart, att en eterjournalist skall kunna sticka mikrofonen under näsan på högt uppsatta beslutsfattare och fråga om i stort sett vad som helst. Hur komplicerad frågan än är, förväntas ett svar, som får ta högst femton sekunder i anspråk! Till detta kommer Internet, där numera vem som helst kan uttala sig när som helst om vad som helst. Det ger enorma mängder information – men också svårigheter för en lekman att värdera, huruvida något är relevant, rent strunt eller avsiktlig desinformation. En annan vinkel är, att man kan uttala sig på nätet, även när man inte borde. En klok kollega sade för drygt 30 år sedan, att hon aldrig skulle tillåta en journalist att intervjua en patient, som låg på hennes intensivvårdsavdelning. Intensivvårdspatienter får som regel mycket potenta läkemedel, som kan påverka omdömet. Även om de kan verka någorlunda rediga, behöver så inte vara fallet. Då skall deras uttalanden förstås inte hamna i medierna. En variant på temat är en under våren 2016 relaterad olycka, där en mc-förare kolliderade med en mötande bil i en skymd kurva. Motorcykeln blev skrot, men föraren klarade sig med mirakulöst lindriga skador – och lade mycket tidigt ut sin version av det hela på nätet. Min första tanke, när jag läste texten, var, att det var OK att skriva den – men därefter borde han ha lagt undan den i minst fjorton dagar. Som ordspråket säger: ”Dina tankar är Dina egna, men Dina ord är allas egendom.” Att skriva ner hur man upplever en svår situation är ofta en god idé eftersom man strukturerar sina tankar. Att omedel några personer, som inte känt till den principen – och har fått skäl att ångra sig. Kända artisters ”improvisationer” är ofta mycket väl genomarbetade. Den åldrade Evert Taubes framträdanden på Gröna Lund kunde förefalla virriga men han hade total koll. Winston Churchill var en mästare på snabba och dräpande svar – men också medveten om vikten av, att det han sade skulle vara väl genomtänkt och väl formulerat. Även detta uttryckte han mästerligt: ”Tala i vredesmod och Du kommer att hålla det bästa tal Du någonsin ångrat.” Kör försiktigt – tänk efter före. BROR GÅRDELÖF