BIOINNOVATION 2018 1
Bättre förutsättningar för hållbar textil påverka
n i jämförelse med andra aktörers. – Vi var en del av livscykelanalysen som gjordes inom projektet. För oss har det varit värdefullt att få den jämförande analysen av den kemiska återvinningens miljöavtryck. Nu när vi närmar oss kommersiell lansering är miljöaspekten en viktig del av vår marknadsföring, konstaterar Harald Cavalli-Björkman som är kommunikationschef på Re:newcell. En utmaning för företaget är tillgången på råvara. Sverige är ett relativt litet land och volymerna är små. – Utmaningen är att hitta ekonomiskt hållbara sätt att samla in och sortera avfall lokalt. Vi hoppas mycket på utvecklingen av automatiserad sortering av textilavfall på fiberinnehåll för att sänka kostnaden, säger Harald Cavalli-Björkman. n – GENOM PROJEKTET ÖKADE VI KUNSKAPEN om viktiga delar i textilvärdekedjan. Flera aktörer fortsätter utvecklingen, och projektets resultat tas bland annat vidare i projektet Skogens Tyg. Ett område som utvecklas starkt just nu är återvunnen textil. Exempelvis har Re:newcell, som var en av aktörerna i projektet, just exporterat sin första cellulosafiber gjord på textilavfall, berättar Erik Perzon, RISE, som varit innovationsprojektledare för ENTIS, Etablera närodlad textil i Sverige. Vad händer nu? – Projektet har tillsammans med Mistra Future Fashion skapat viktiga förutsättningar för Sverige att satsa på hållbar textil. Det är spännande att regeringen gett Högskolan i Borås uppdraget att skapa en nationell plattform för hållbar textil, det visar att Sverige vill fortsätta vara en drivande aktör och ligga i framkant i utvecklingen, säger Erik Perzon. n Foto: Carlbergfoto.se Erik Perzon Fakta om ENTIS Konsortiet inom innovationsprojektet ENTIS bestod av cirka 60 aktörer från universitet, institut, offentlig sektor och förtag från branscher som till exempel textil- och modeidustri, skogsindustri, verkstadsindustri, möbelindustri och återvinning. Projektet startade 2015 och pågick i tre år. Den totala projektbudgeten var cirka 43 miljoner kronor. Mikael S Magnusson, RISE Pappersindustrin kan bli miljövänlig textilproducent Textilliknande non woven-material används allt mer. Om överkapaciteten i delar av pappersindustrin kunde användas för att producera non wovenmaterial med specifika egenskaper skulle det öka produktiviteten, skapa nya affärsmöjligheter och bidra till en mer biobaserad och cirkulär ekonomi. Möjligheterna har undersökts inom innovationsprojektet ENTIS. Delprojektet inom ENTIS samlade aktörer från massa- och pappersindustrin, grön funktionell kemi och konvertering. Jämfört med vävd textil har non woven-material många fördelar. Produktionen är snabb, resurssnål och miljövänlig. Processen i pappersmaskin är typiskt sett mellan dubbelt så snabb och tio gånger snabbare per meter bredd än konventionell non woven, beroende på bruk och material. Men storskaligheten kan också bli en utmaning eftersom volymerna måste vara stora. – Ett mål har varit att hitta ett basmaterial som passar för många olika applikationer. Vi har testat olika fibrer, additiv och processer för att få fram olika egenskaper i materialet, berättar delprojektledaren Mikael S Magnusson på RISE. Det framställda basmaterialet är mjukt men starkt, förslutningsbart, nedspolbart, förnyelsebart och komposterbart. Det kan svetsas, tryckas, färgas och beläggas med coating. I en marknadsanalys pekas 5 Foto: Johan Olsson hemtextil och sjukvård ut som tänkbara användningsområden. Kompositmaterial hos Domsjö Fabriker En av aktörerna i projektet var bioraffinaderiet Domsjö Fabriker, som bland annat producerar dissolvingmassa som sedan förädlas till viskos. Domsjö ville undersöka möjligheterna att tillverka en mer förädlad produkt. Genom att blanda cellulosa med andra typer av fibrer skapades kompositmaterial med olika egenskaper. – Projektet väckte nya idéer och tankesätt. Vi har bland annat tagit med oss tekniska lärdomar om olika fiberblandningar och nya sätt att använda vår torkmaskin, berättar Ole Norberg, senior utvecklingsingenjör på Domsjö. n