BIOINNOVATION 2018 1
INNOVATIONSPROJEKT FBBB Foto: Mats Samuelsson/ Vä
xjö kommun Så gjorde man i Växjö och det har gett effekt i antalet genomförda projekt. Ytterligare en erfarenhet är att inte fastna i enstaka träprojekt. – Kan man få till en upprepning så sprider man ut de ofrånkomliga lärkostnaderna och därmed sjunker kostnaderna. I Skellefteå byggde man slutning av medlemmar från alla delar av byggkedjan. Föreningen håller på att utarbeta ett verktyg ”Wood First” som ska hjälpa kommunerna att ta fram strategier och handlingsplaner för ökat träbyggande. – I många kommuner finns redan en vilja att styra åt det hållet. Och den nya regeringsförklaringen pekar väldigt tydligt i samma riktning, påpekar Jessica Becker på Trästad. Foto: Johan Olsson exempelvis tre likadana hus efter varandra. Monteringstiden sjönk från 22 till 18 veckor från det första till det tredje, berättar Tomas Nord. Forskningsprojektet avslutas under våren, men lärdomarna tas tillvara inom föreningen Trästad, en samman– Men det saknas kunskap om hur man konkret går till väga för att få fart på utvecklingen. Ofta handlar det om att kommunerna inte vet hur de kan kravställa i olika delar av byggprocessen. – I stället för att enbart gå på priset kan man använda kriterier som koldioxidutsläpp per kvadratmeter, hälsoaspekter eller byggtider. Förstår man hur industriellt träbyggande fungerar, så blir det enklare att ställa rätt krav. n Johan Thorsell är ansvarig för träbyggnadsstrategin på Växjö kommun, där målet nu har vässats till att 50 procent av alla nybyggda flerfamiljshus ska ha trästomme. Ett helt bostadsområde har satts av för enbart trähus. Några av hans tips till kommuner som vill följa efter: • Börja i liten skala. Det är antalet genomförda projekt, inte antalet byggda lägenheter, som avgör hur mycket de inblandade aktörerna lär sig. • Välj gärna en hybridbyggnad (blandning av betong och trästomme) som första projekt, det kan kännas tryggare. • Hitta en byggentreprenör som är riktigt intresserad av träbyggnation. • Se till att få med forskning eller annan sakkunskap i de första projekten. Så vill vi inreda i trä Gärna trä i hemmet, inredning i modern stil, ljus kulör och med synlig kvist – så vill konsumenterna inreda med trä. Det visar en studie om intresset för interiöra furuprodukter som genomfördes inom innovationsprojektet Framtidens biobaserade byggande och boende. Bakom studien står branschorganisationen Svenskt Trä, Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet. Resultaten baseras på en enkätstudie utförd i sju europeiska länder; Sverige, Norge, Storbritannien, Polen, Tyskland, Frankrike och Spanien. Resultaten visar ett tydligt positivt intryck till trä i hemmet i samtliga länder och oberoende av inredningsstil (modern, skandinavisk, lantlig och klassisk). Trä förstärker dessutom en positiv inställning till inredningsstilen, det vill säga att man blir mer positiv till en stil om det finns synligt trä än om det inte finns det. Studien beskrivs i rapporten ”Trä i hemmet – en undersökning i sju europeiska länder om inredningsstilar och intresset för svenska interiöra furuprodukter till hemmet”. n Foto: Luleå tekniska universitet, Träteknik. Den moderna stilen presterar bäst, i alla sju europeiska länder. 7