Energigas 1
I korthet kommuner Oslo Stockholm Köpenhamn Visio
n. Den nordiska vätgaskorridoren ska binda samman huvudstäderna i Sverige, Danmark och Norge. Vätgasstation. På Arlanda norr om Stockholm finns en av Sveriges fyra befintliga vätgastankstationer. Här tankar Björn Aronsson på Vätgas Sverige den vätgasdrivna bränslecellsbilen Toyota Mirai. FOTO: MALIN HOELSTAD I dag rullar omkring 40 vätgasbilar på vägarna i Sverige. Av dessa kommer 14 från Toyota, resten från Hyundai. Bilarna får allt längre räckvidd. Med Hyundais senaste modell Nexo går det att köra närmare 70 mil på en tank. Men det finns bara fyra stationer där man kan tanka vätgas: Arlanda, Göteborg, Mariestad och Sandviken. Björn Aronsson på Vätgas Sverige menar att ansvaret för att det ska gå att tanka i hela landet ligger hos nationella myndigheter. – De måste ta fram en plan för alternativa drivmedel. Det är bara Sverige och Polen som saknar en plan som visar hur infrastruktur för alternativa drivmedel ska täcka landet. Sverige har en hög ambition att bli fossilfria. I handling agerar vi tvärtom. Det förvånar många inklusive mig, säger han. I slutet av mars blir det klart på vilket sätt Aga kommer att vara med i projektet. Utfallet är dock inget som oroar Björn Aronsson. – Det finns ingen risk att projektet inte blir av när det finns andra intressenter som vill att det ska ske. Vi har andra som kan kliva fram efter Aga, säger han. SIV ENGELMARK CEDERBORG 120 miljoner kronor till biogasforskning n Biogasforskningen vid Biogas research center (BRC) i Linköping får 40 miljoner kronor från Energimyndigheten till den tredje etappen av centrets forskningsprogram. Tillsammans med anslag från Linköpings universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt medverkande medlemmar innebär det att BRC får 120 miljoner kronor för de kommande fyra åren – 50 procent mer än i etapp två. Enligt Mats Eklund, föreståndare på BRC, innebär Energimyndighetens Mats Eklund beslut att verksamheten på biogascentret nu växer. Ett nytt samarbete kring biogasforskning inleds med SLU och två nya forsknings områden tillkommer: användning av digestat (restprodukter) vid biogasproduk tionen samt policys och scenarier inom biogasområdet. Ny metod att fånga in koldioxid testas n Forskare vid University of California Santa Cruz, USA, undersöker potentialen hos en ny metod för att fånga in koldioxid genom en så kallad elektrogeokemisk process, skriver tidningen Kemivärlden/Life science Sweden. Processen använder sig av elektricitet från förnybara energikällor för att genom elektrolys av saltvatten framställa väte och syre. Tillsammans med kemiska reaktioner som involverar vanligt förekommande mineraler produceras en lösning som absorberar och håller kvar kol dioxid från atmosfären. En fördel med processen är, enligt forskarna, att den även genererar vätgas som kan användas som bränsle samt skapar biprodukter som kan hjälpa till att motverka försurningen av haven. Volvos miljöpris till urban forskning n Professor Xuemei Bai, ledande akademisk expert på urbanisering och hållbarhet, har tilldelats Volvo Environment Prize 2018. Hon får priset för sin forskning om hur man uppnår hållbarhet i de snabbt växande städerna i Asien och den globala södern. – Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och inflyttning till städerna pågår i en aldrig tidigare skådad hastighet. I framtiden behöver vi radikalt annorlunda sätt att bygga och styra städer, säger Xuemei Bai som arbetar vid Fenner school of environment and society vid Australian National University i Canberra. Professor Xuemei Bai prisas för sin forskning om hållbara städer. Vid Volvos prisutdelning i Stock - holm i november visades en specialgjord video om Xuemei Bais forskning, ”The urbanized planet and the quest for sustain ability”. Se filmen här: https://www.youtube. com/watch?v=6h899YRtpU8 SLU bygger växtproteinfabrik n Sverige får snart sin första växtproteinfabrik. Ett nytt projekt på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp i Skåne har fått 10 miljoner kronor i stöd från Vinnova för att utvinna protein ur växter som kan användas i mat, medicin och kosmetika. Den biomassa som blir över ska bli biogas. Intresset från industrin är stort enligt SLU som tror att proteinfabriken kommer att utvecklas till ett storskaligt företag. ENERGIGAS NR 1 2019 31