DT 1
Kiwi har inte sjungit så mycket på Wildharts tidi
gare låtar, men berättar att hans röst har fått ta större plats i och med att bandkonstellationen förändrades. Kiwi: För min del så har jag lärt mig jättemycket. Det är en långsam process, det känns som att min röst börjar komma med mer och mer i låtar och för mig är det verkligen en utveckling. Jag har aldrig riktigt sjungit, när vi var i replokalen var jag aldrig riktigt en vokalare. Ylva: Det enda jag tänker på är att man får vara jävligt försiktig när man skriver saker i en studio. Man är i en väldigt lugn situation och kan göra väldigt mycket med sin röst, men i en annan kontext, exempelvis när man spelar live så inser man att en viss tonart kanske inte riktigt fungerar. Det känns som att vi har mött det problemet någon gång, det är en helt annan grej att spela det på riktigt. Vi har försökt att tänka lite mer på det när vi har skrivit den nya musiken, att testa lite mer innan man sätter en tonart. Senare i år kommer Wildharts album som bär samma namn som singeln His Arrows Won´t Hit Us. Ylva berättar att de singlar de släpper under våren har ett tillbakalutat och mjukt sound medan de låtar som släpps senare i höst kommer att vara mer upbeat. Temat för albumet är kärlek i vid bemärkelse, såväl trevande kärlek som euforiska kärleksrus. Ylva: Jag har försökt räkna någon gång, de flesta låtarna är ändå kärlek eller relationer. Fiktiva berättelser med inspiration hämtad från livet. Det har varit en ganska lång skrivprocess, vi har varit på olika platser och skrivit och skickat fram och tillbaka. 14 djungeltrumman.se De berättar att de skickade låtarna fram och tillbaka som ett enda långt kedjebrev och blandade upp det med att ha sessions där de sågs och skrev tillsammans då Kiwi bodde i Köpenhamn. Ylva: Det har varit lite härligt att jobba så också för man blir också lite friare på något sätt. När man sitter i sin ensamhet så vågar man testa idéer som man kanske inte skulle testa annars. Sedan känns det som att vi är väldigt avslappnade kring att testa saker tillsammans också men man kanske gör lite mer crazy saker som man inser att man gillar. Det har varit ett spännande experiment. Texterna skrivs mycket i stunden i samklang med att resten av låten skrivs. Det är oftast jag som skriver texterna i början och så kanske vi hjälps åt längsmed vägens gång. Det är sällan att jag har en idé från början, det kan vara att man inspireras av ett ljud, ett beat eller att det kommer upp ett ord i huvudet som man känner sig väldigt inspirerad av. Det är väldigt intuitivt, både det musikaliska och textskrivandet. Det har ändå blivit mycket kärlekslåtar, det låter ganska banalt men det är vad det är. Låtarna täcker in allt vad kärlek och relationer kan innebära, som den där rusiga känslan man kan få när man är upp över öronen förälskad, men också de gånger då allt inte är lika smärtfritt. Ylva: Ganska många av låtarna handlar om kärlek som inte går att lösa men att man ändå vill försöka hitta en väg. Kiwi: Det finns ett spektra, allt ifrån omöjlig kärlek som inte fungerar trots att man vill och sen den känslan som kärlek kan ge – att man blir helt golvad.