1177 Vårdguiden Uppsala Frågor om covid
1177 Vårdguiden Uppsala Peter hjälper till i vårde
n
1177 Vårdguiden Uppsala Högsäsong för stukningar o
ch frakturer
1177 Vårdguiden Uppsala Tema Stroke Anneli, 48, fi
ck en stroke när hon var gravid
slutade jämföra allt med hur det var tidigare måd
de jag mycket bättre. Att fokusera på det jag faktiskt kan göra och utmana mig själv. 2009 började Peter jobba två dagar i veckan på Stroke riksförbundet, vilket betydde mycket för hans välmående. – Det är lätt att bli en gnällig jävel. Mitt råd är att försöka hitta sitt nya jag och lära sig leva efter de nya förutsättningarna. – Engagera dig, var aktiv och ta ansvar. Det kan gälla arbete, föreningsliv, träning eller familj. Bara att le och vara glad mot andra människor gör livet lättare! Peter är aktiv och har som mål att gå minst 6 000 steg om dagen. Han kör styrketräning och motionscykel. – I dag kan jag se att stroken faktiskt inneburit vissa positiva saker. Jag är lugnare och mer harmonisk och har en fin relation med familj, barn och barnbarn. Jag njuter av livet. w+ Sök vård Ring 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som du misstänker beror på stroke. Sök vård så fort som möjligt, även om symtomen har gått över. Kör aldrig bil själv till sjukhuset om du har symtom som tyder på en stroke. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning, hjälp att bedöma symtom eller med var du kan söka vård. 1177 vårdguiden 2 • 20 Livet efter stroken Uppföljning, eftervård och rehabilitering är viktigt för att kunna leva ett så bra liv som möjligt efter en stroke. Christina Brogårdh, professor i fysioterapi och forskare inom rehabilitering efter stroke, svarar på fyra frågor. Vilka är de vanligaste symtomen efter en stroke? – Det varierar stort, bland annat beroende på var i hjärnan stroken har uppstått. Det är vanligt med förlamning och svaghet, problem med motorik, känsel eller balans i ena kroppshalvan. En del får nedsatt syn eller påverkan på talet och förmågan att svälja. Det kan också handla om kognitiva svårigheter som påverkar minnet och förmågan att ta till sig information. Hjärntrötthet och depression är också relativt vanligt. Vad händer i kroppen efter en stroke? – Läkningsprocessen startar direkt. Den största återhämtningen sker inom tre till sex månader efter stroken. Men det betyder inte att det är försent efter det. Det går att göra stora förbättringar av både de fysiska och kognitiva förmågorna långt senare än så, även efter flera år. Det är viktigt att försöka använda de förmågor du har kvar, annars finns det risk att de går förlorade. Har du lättare symtom kan eftervården främst riktas in på att förebygga en ny stroke i kombination med enskilda insatser efter behov. Har du kvarstående lätta till måttliga symtom rekommenderas rehabilitering i hemmet. För den med större behov av vård och stöd är det oftast bäst med rehabilitering på sjukhus. Hur kan rehabiliteringen se ut? – För bäst effekt bör du träna de specifika saker du har problem med, exempelvis balansen, vid många och upprepade tillfällen. Korta stunder, flera gånger om dagen. Detta gäller för all sorts träning efter stroke, både fysisk och språklig träning. Vid kvarstående problem finns många hjälpmedel som kan vara till stor nytta. Hur blir livet efter en stroke? – Även den som bara har lätta symtom kan få dolda funktionsnedsättningar som inte syns utanpå. Vanligast är kanske trötthet, fatigue. Det kan försvåra återgången till jobb och vardag. Många upplever svårigheter med koncentration, minne och problemlösning. En del behöver lägga sig och vila flera gånger om dagen. Tröttheten kan hänga kvar länge, men många blir bättre efter en tid. Att lägga in vilopauser under dagen är viktigt, men också att försöka ägna sig åt fysisk aktivitet. Forskningen visar att regelbunden motion hjälper många med trötthet. Vid större funktionsnedsättningar kan vardagliga aktiviteter som jobb och bilkörning bli svåra att hantera. Det kan självklart påverka livskvaliteten negativt. Det är viktigt med regelbundna återbesök och strukturerad uppföljning av sjukvården. Många behöver stöd under ganska lång tid, och i vissa fall kan hela familjen behöva stöttning. En yngre person har ofta behov av en annan typ av stöd. Att få en stroke mitt i livet med jobb eller studier, aktiv fritid och hemmaboende barn ställer andra krav. Stödet ska alltid utgå från individens förutsättningar och behov. En strukturerad rehabiliteringsplan ska innehålla problembeskrivning, målsättningar och vilka insatser som krävs för att nå dem. 15
1177 Vårdguiden Uppsala Jonas fick kronisk prostat
it
1177 Vårdguiden Uppsala Förebygg åksjuka
1177 Vårdguiden Uppsala Tarlan, 28, har psoriasis
1177 Vårdguiden Uppsala Plums i plurret! Tipsen ö
r ett säkrare badliv
1177 Vårdguiden Uppsala Ångest! Många känner oro o
ch ångest i svåra tider. Så kan du hantera känslorna