TEMA VIBRATIONER V RNA ibrationsskador utgör cirk
a 36 procent av alla godkända arbetssjukdomar – eller upp till 42 procent om man väljer att inkludera karpaltunnelsyndrom, som oftast men inte alltid har med vibrationer att göra. Det mest drabbade yrket är snickare, följt av betongarbetare, anläggningsarbetare, plåtslagare och montörer (AFA Försäkring, 2018). SNITTÅLDERN FÖR DE som söker hjälp är 47-49 år, men eftersom vibrationsskador ackumuleras över tid har besvären ofta uppstått betydligt tidigare, ofta redan i 30-årsåldern. Särskilt oroande är också att många i branschen vittnar om att problemet är på väg ned i åldrarna, och att det inte är ovanligt att yrkesarbetare i 20-årsåldern får sjukskrivas. Av en rapport från AMM Syd (2019) framgår även att både insatsvärdet och gränsvärdet ofta överskrids, och att hela 40 procent av snickarna ”aldrig eller sällan” upplever att de får den information om vibrationer som de skulle behöva. För det här reportaget har vi på DMH, utöver sedvanligt journalistiskt grovarbete, även pratat med branschens ledande experter, innovatörer, tillverkare, naprapater och hantverkare. LIVSLÅNGT LIDANDE Innan vi går vidare, låt oss först titta på vad exakt vibrationer är, hur de mäts och varför de är så pass farliga för kroppen. Enkelt uttryckt så kan en vibration beskrivas som en svängande rörelse i förhållande till ett jämnviktsläge. En vibration karaktäriseras av dess styrka (amplitud), frekvens (hur många gånger per sekund rörelsen sker) samt rörelsens karaktär, till exempel om vibrationen är kontinuerlig eller sker i form av stötar. Sedan 2005 är det EU-direktivet EN60745 och standarden ISO 28927 som dikterar hur vi mäter vibrationer från handhållna elverktyg. De uppmätta vibrationsvärdena kallas därav ofta just ISO-vibrationer. Vibrationer mäts i tre riktningar (axlar) och anges i meter per kvadratsekund (m/s2). Det finns två huvudsakliga skyddsvärden för handoch armvibrationer: insatsvärde och gränsvärde. Vid vibrationer över insatsvärdet 2,5 m/s2 är arbetsgivaren skyldig att genomföra ett åtgärdsprogram. Dessa åtgärder kan till exempel vara alternativa arbetsmetoder, utrustning, underhållsrutiner, tekniska hjälpmedel, utbildningar eller begränsning av arbetstid. Vid gränsvärdet 5 m/s2 måste arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder för att minska exponeringen, och även 47