TEMA VIBRATIONER skulle förhoppningsvis bli mer u
ppmärksamma på till exempel hur pass skadlig en maskin är jämfört med en annan. Det skulle också vara bra med regelbundna kontroller på arbetsplatser, att man tittar på vilka maskiner som finns på arbetsplatsen och hur skadliga de är för de som använder dem. För er som är nyfikna på TM Verktads produkter, så kommer de att medverka på underhållsmässan på underhållsmässan på Svenska Mässsan i Göteborg 10–13 mars. Johan Andersson i verkstaden på TM Verkstad i Kärna. Johan. Det har tillkommit plasthus och lite gummi runt handtaget, men i övrigt är det egentligen samma slagverk och konstruktion. Eftersom tekniken uppenbarligen finns, eller åtminstone inte är långt borta, varför ser vi inte redan idag maskiner som hanterar vibrationer bättre? – Dels finns inte riktigt kunskapen, och dels är det fortfarande till stor del en ekonomisk fråga. Det finns maskiner med riktigt låga värden på ”Eftersom standarden inte tar hänsyn till de höga vibrationerna kan ISO-vibrationerna bli nära noll om man mäter en highspeed-borr” marknaden, till exempel pulsmaskiner [mutterdragare] från Fuji med oljefyllda slagverk. Men de kostar också betydligt mer. Jag hade med mig DEN MODERNA HANTVERKAREN 2 2020 54 några av de där pulsmaskinerna till ett företag i Göteborg. Gubbarna på golvet älskade den och tyckte att den var betydligt bättre att köra med, men den ansvarige inköparen tyckte helt enkelt att maskinen var för dyr. En annan historia som Johan berättar illustrerar tydligt en annan, betydlig allvarligare typ av kostnad. – Jag var på ett företag i Norrköping där de stod och monterade trummor med mutterknackare ute i en kall miljö. Under en period på 2–3 år hade platschefen fått skicka hem tre personer eftersom de ådragit sig vibrationsskador. Då är det ingen bra känsla att anställa en fjärde person, eftersom de vid det här laget visste vad som väntade den personen. Men vad skulle de göra? Vad ska till för att lyfta de här problemen i branschen? – Jag tycker man borde kunna ha någon form av märkning på maskinerna, ungefär som en CEmärkning. Att man vet att en viss maskin har till exempel ”klass 1” eller ”klass 3” när det kommer till vibrationer. Det skulle sända en signal till tillverkarna, och folk EN OMDEBATTERAD STANDARD Ett bekant och omdiskuterat problem med det sätt man mäter vibrationer med enligt dagens standard är att det uppmätta ISO-värdet, det vill säga det vibrationsvärde som hamnar i verktygsmanualerna endast tar hänsyn till frekvenser upp till 1250 Hz. och utelämnar höga frekvenser, den typ av vibrationer som misstänks utgöra en stor skaderisk för till exempel fingrar. Hans Lindell, forskare på vibrationsskador på RISE. – Det är tydligt att vissa maskiners skadlighet underskattas med dagens standard, säger Hans Lindell, forskare på vibrationsskador på RISE. Eftersom standarden inte tar hänsyn till de höga vibrationerna [över 1 250 Hz] kan ISOvibrationerna bli nära noll om man mäter till exempel en highspeedborr, eller framstå som väldigt låga