Omtanke 1
AKTUELLT IVO skärper tillsynen av arbetet mot män
s våld Inspektionen för vård och omsorg (IVO) får i uppdrag av Regeringen att förstärka sin tillsyn av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete mot våld i nära relationer. Tillsynen ska bli mer förebyggande och bidra till lärande och utveckling. Ett särskilt fokus ska läggas på hur insatser ges och anpassas för barn och vuxna som utsätts, eller riskerar att utsättas, för hedersrelaterat våld och förtryck. Vid genomförandet av uppdraget ska IVO också beakta utsattheten och behoven hos personer med funktionsnedsättning och hos hbtqi-personer. – Hälso- och sjukvården och socialtjänsten är de offentliga verksamheter som kommer i kontakt med flest våldsutsatta. Att aktivt upptäcka våld, ge insatser efter behov och att följa upp insatserna är centrala uppgifter för vårdgivare och kommuner. Att IVO nu får i uppdrag att stärka och utveckla tillsynen på detta område är ett viktigt steg i arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, säger jämställdhetsminister Märta Stenevi. Förstärkta insatser för att förebygga brott Regeringen sätter av totalt 2,5 miljarder kronor för brottsbekämpning i budgetpropositionen för 2022. Det förebyggande arbetet får stora medel, liksom utbyggnaden av Kriminalvården. – Kriminalvården får 800 miljoner 2022. De har en stor expansion framför sig; från 7 000 till 10 000 platser på 6-7 år, säger justitieminister Morgan Johansson. Man satsar också stora pengar på det brottsförebyggande arbetet. Från 2016 till 2024 ska antalet polisanställda ha ökat med 10 000. Och man ligger bra till, vid halvårsskiftet 2021 var man uppe i 7 000. Antagningarna på polishögskolan var 2020 uppe i 1 950, jämfört med en dipp 2010 på bara 141 stycken. Regeringen föreslår en subvention till kommunerna på 484 miljoner för LVU-placering vid Statens institutionsstyrelses (SiS) olika hem. Våldspreventiv förstärkning på SiS får 100 miljoner 2022. – Våldsförebyggande rådet och Sluta skjut får 10 miljoner under 2022 för att fortsätta avhopparsatsningen, som började i Malmö där skjutningarna har minskat med två tredjedelar. Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday 34 | www.ssil.se Tre av fyra elever med NPF saknar stöd i skolan Attentions skolenkät 2021 visar att 73 procent av alla elever med NPF inte får det stöd och anpassningar i skolan som de har rätt till. Skolstarten innebär oro och psykisk ohälsa hos både barnen och deras föräldrar. En ny undersökning gjord av Attention med över 5 500 svarande visar att elever med NPF känner oro inför skolstarten. Det beror bland annat på avsaknad av anpassningar, bristande stöd, stökig skolmiljö, konflikter med klasskompisar och lärare och mobbing. Bristerna i skolan får förödande konsekvenser för elevens psykiska mående och självkänsla. Drygt hälften har en hög skolfrånvaro och skolan har sällan en plan för att få dem tillbaka på heltid igen. Det är många alarmerande siffror i enkäten: 67 procent uppger att de möts av bristande kunskap om NPF i skolan. 64 procent av eleverna med NPF vill inte gå i skolan. Foto: Getty Images. 73 procent får inte det stöd och anpassningar som eleven behöver och har rätt till. 78 procent får sänkt självkänsla av skolan. 68 procent upplever psykisk ohälsa på grund av skolan. 64 procent vill inte gå i skolan. 52 procent plågas av en stökig miljö i skolan. 28 procent är eller har varit utsatt för mobbing i skolan. I enkäten märks också vilka förödande effekter barnens svårigheter får för hela familjen. 71 procent av föräldrarna upplever en sämre psykiska hälsa på grund av att det inte fungerar i skolan. 42 procent har gått ner i arbetstid för att kunna stödja barnet i skolan. – Resultatet i enkäten är en väckarklocka för hela skolsverige om att förändring är nödvändig. I slutet av rapporten lämnar vi flera förslag som om de genomförs radikalt kan förbättra skolsituationen för väldigt många elever, säger Attentions ordförande Anki Sandberg. Attention föreslår bland annat: Fördjupad kunskap om NPF till alla lärare, även dem som redan genomgått sin lärarutbildning. Dags för skolan att ge varje elev med NPF det stöd hen har rätt att få. Skolan ska ta ett stort ansvar för att så tidigt som möjligt upptäcka NPF-problematik och sätta in nödvändiga åtgärder. Bättre samverkan mellan BUP och skola och andra aktörer. Stora satsningar för våldsutsatta och deras barn Regeringen presenterar en rad åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor i budgetpropositionen för 2022. En ny reform avser skyddade boenden där barnrättsperspektivet stärks. I budgetpropositionen för 2022 kommer regeringen med en rad åtgärder för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Till det tidigare åtgärdspaketet läggs nu bland annat permanenta medel och ett nytt åtgärdsprogram. Under 2022 tillförs 215 miljoner kronor till arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, vilket innebär att det finns 350 miljoner kronor under året. Medlen från och med 2024 föreslås att bli permanenta med 300 miljoner kronor per år. Stadsbidragen till kvinno- och tjejjourer, deras riksorganisationer samt andra organisationer som arbetar med liknande stöd till våldsutsatta blir permanenta. För 2022 föreslår regeringen ett tillskott på 50 miljoner kronor utöver de 100 miljoner kronor som sedan tidigare finns avsatta. Från 2023 och framåt föreslår regeringen 150 miljoner kronor årligen. Regeringen föreslår också att kommunernas arbete stärks för att tillhandahålla varaktigt boende för våldsutsatta personer. Kvinnofridslinjen får 8 miljoner kronor årligen och stödlinjen Preventell som ska förebygga sexuellt våld får 5 miljoner. Regeringen föreslår också att Kriminalvårdens anslag ökas med 8 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas öka med 23 miljoner kronor 2023 och med 155 miljoner kronor 2024.