Omtanke 1
GÄNGKRIMINALITET Gängen väljer barn just för att
ingen lägger märke till ett barn som är ute och cyklar runt i området. Foto: Getty Images Unga skolbarn agerar knarkkurirer åt kriminella gäng Det behövs både förebyggande arbete och aktiva insatser för att få stopp på det dödliga kriminella våldet. Samverkan mellan polis, skola och socialtjänst måste fungera. Och insatserna måste in mycket tidigare för att stoppa rekryteringen av unga skolbarn. TEXT: JENNY FORS Samverkan, förebyggande arbete och tidiga insatser var i fokus under Socialrättsdagen 2021 som JP Infonet arrangerade den 8 september. – Vi ser väldigt oroligt på utvecklingen inom gängkriminaliteten där rekryteringen nu pågår långt ned i åldrarna. Barn som ska sitta i skolbänken agerar kurirer för både knark och sprängmedel, säger Lena Nitz, förbundsordförande på Polisförbundet. Det är tydligt att det behövs samverkan mellan Polismyndigheten, skolan och socialtjänsten. – Vi måste fläta ihop oss och kraftsamla så att vi kan göra nytta tillsammans. 52 | www.ssil.se Inom både Polisförbundet och fackförbundet Vision uttrycker majoriteten av medlemmarna att samverkan kunde fungera bättre. Och det viktiga förebyggande arbetet blir lidande när arbetsbelastningen är hög och akutjobben måste prioriteras. – Det är lätt att bli less på ord som samverkan, förebyggande arbete och relationsbyggande. Men det ingår i vårt uppdrag som dessutom är lagbundet att vi ska jobba förebyggande. Det gäller att vi har förutsättningar till det och att det görs mer tydligt, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision. BROTTSLIGHETEN ORSAKAR BÅDE lidande, skapar otrygghet och kostar stora pengar. Även i små kommuner kostar kriminaliteten mångmiljonbelopp. – Effektiva insatser kan minska brott och därmed minska lidande, ge stora besparingar och göra att vi kan nå de sociala hållbarhetsmålen som finns i Agenda 2030, säger Henrik Andershed, professor i psykologi och kriminologi, Örebro universitet. Både forskning och Brottsförebyggande rådet, Brå, bland andra förespråkar ett systematiskt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete i samverkan. Det finns många riskfaktorer för brott hos unga; som impulsivitet, negativa attityder, normbrytande beteende, nedstämdhet, alkohol- och droganvändning och problematiska kompisrelationer. – Ju fler riskfaktorer man har desto högre risk är det för brott. Det finns också riskfaktorer kopplade till familjen, vänner, skola och bostadsområde. Det är samma sak med skyddsfaktorer; ju fler skyddsfaktorer som finns, desto mindre är risken för brott. Skyddsfaktorer kan vara positiv skolanknytning, positiva förhållningssätt, umgängen och aktiviteter. HENRIK ANDERSHED BERÄTTAR att det brukar visa sig redan i förskoleåldern. Och fler riskfaktorer leder till ännu fler riskfaktorer. Det kan börja med impulsivitet, aggressivitet, dålig uppfostran och leda till problem med skolan, konflikter i familjen. Får man inte stopp på den negativa spiralen genom insatser så kan det fortsätta med kriminalitet, problematiska kompisrelationer och sedan alkohol, andra droger, skolfrånvaro. Får det fortgå ännu längre så kan det bli psykisk ohälsa, arbetslöshet, bristfällig ekonomi. Linnea Lindquist är biträdande rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg och