Omtanke 1
AKTUELLT Checklista: Har du att göra med en psyko
pat? Skärpta straff föreslås för brott i kriminella nätverk En utredning på uppdrag av Regeringen har nu kommit fram till en rad lagförslag som innebär skärpta straff för brott med kopplingar till kriminella uppgörelser, för narkotikaförsäljning och där unga involveras i kriminalitet. Betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk presenterades den 24 augusti. Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023. Utredningen föreslår bland annat: • Skärpta straff för flera brott som är vanliga i kriminella nätverk, bland annat narkotikaförsäljning, grov utpressning och grovt olaga hot. • Ett skärpt minimistraff för rån. • En ny form av straffskärpningsregel i brottsbalken som är avsedd att ha kraftig verkan vid våldsamma konflikter i den kriminella miljön. • Att brottet människoexploatering ska utvidgas till att också omfatta den som utnyttjar annan i brottslig verksamhet, även ungdomar. • Ett särskilt brott för den som på annat sätt främjar ungdomsbrottslighet. • Utvidgade förutsättningar att skärpa straffet för den som återfaller i brott. • En presumtion för häktning vid misstanke om brott vars minimistraff är fängelse i ett år och sex månader. I dag krävs ett högre minimistraff för att en presumtion för häktning ska gälla. Nu återupptas SSILs utbildningsdagar Den 7 oktober hålls SSIL kostnadsfria seminarium i Linköping. Den 18 november är det dags för Stockholm (fullbokad) och 2 december Göteborg. Temat är Våld i nära relationer och talare är Ulla Thorslund, leg. psykolog, formellt utbildad konsult och handledare. Även Poa Samuelberg, Moa Mannheimer och Sofia Bidö, alla medförfattare till boken “Traumatisering hos barn” samt Toni Tuunainen, aktuell med biografin “Jag var Sveriges mest jagade rånare”. Den 17 november är det seminariet LSS/Äldreomsorg i Stockholm. Mer info på ssil.se Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday 58 | www.ssil.se Den kanadensiska forskaren Robert Hare utvecklade ”the Psychopathy Checklist”, som används för att diagnostisera psykopatiskt personlighetssyndrom. Här är alla kriterier för en psykopat. Att diagnosticera en psykopat efter Robert Hares lista kan bara en utbildad psykolog göra, men det kan vara bra att veta vilka kriterier som finns och vad man bör vara uppmärksam på för att kunna misstänka om man har att göra med en psykopat eller inte. Det gäller både i ens yrkesroll och som anhörig eller annan närstående. Checklistan består av 20 punkter och man betygsätter från 0-2. Noll innebär att påståendet inte stämmer alls och två att det stämmer mycket bra. Maxpoäng är alltså 40, och gränsen för psykopatiskt personlighetssyndrom är över 30. Man behöver alltså inte kunna checka av precis alla punkter, till exempel kriminalitet eller sexuell promiskuitet. Kriterier för psykopati: 1. Charm. 2. Grandios självuppfattning. 3. Patologiska lögner. 4. Manipulativ. 5. Avsaknad av skuld eller ånger. 6. Ytliga förbindelser. 7. Avsaknad av empati. 8. Oförmåga att ta ansvar för egna handlingar. 9. Behov av stimulation/lätt uttråkad. 10. Parasitisk livsstil. 11. Dålig kontroll över beteende. 12. Tidiga beteendeproblem. 13. Avsaknad av realistiska framtida mål. 14. Impulsivitet. 15. Oansvar. 16. Ungdomsbrottslighet. 17. Återdragning av villkorlig frigivelse. 18. Promiskuöst sexuellt beteende. 19. Många korta giftermål. 20. Kriminell mångsidighet. En psykopat har ofta talets gåva och upplevs som charmig, men styr sin familj med järnhand. ”Kvinnofrid måste få kosta” Unizon kommenterar regeringens budgetsatsningar för att motverka mäns våld mot kvinnor. Många av satsningarna är krav Unizon länge arbetat för. Unizons kommentarer till regeringens förslag: ”Äntligen blir statsbidragen till idéburna kvinnojourer och tjejjourer permanenta, vilket är helt avgörande för ett kontinuerligt och långsiktigt arbete mot mäns våld. Nu måste fördelningen av statsbidragen följa regeringens ambition och fördelas långsiktigt och till hela jourernas verksamheter – det vill säga till stöd, skydd, prevention och påverkan. ”Lagstiftning och struktur ökar rättssäkerheten för kvinnor och barn i skyddat boende och är något Unizon länge arbetat för. Men det får aldrig bidra till att kvinnor och barn får svårare att få skydd. En sådan tillståndsplikt kommer Unizon aldrig att stödja. Vi ser hur möjligheten att beviljas insatsen skyddat boende minskat de senaste åren, antalet dygn kvinnor i snitt fått beviljat skyddat boende på Unizons kvinnojourers skyddade boenden har minskat från 63 dygn 2019 till 55 dygn i snitt 2020. Kvinnofrid måste få kosta. För att tillståndsplikten ska göra skillnad för kvinnor och barn som utsätts för våld måste det till ett tydligt uppdrag till kommunerna att bekosta och bevilja insatsen skyddat boende med kunskap, erfarenhet och sammanhållet stöd och skydd.” ”Unizon vill särskilt poängtera vikten av att pappor som utsatt mamma för våld måste fråntas möjlighet att umgås och ha vårdnad av barnen. Alla satsningar är kraftlösa om barnen inte skyddas”. FOTO: GETTY IMAGES FOTO: GETTY IMAGES