Omtanke 1
Islandsmodellen är ett samarbete mellan flera myn
digheter som syftar till att familjer där det förekommer våld snabbare ska få stöd. Cecilia Leo har lång erfarenhet inom socialtjänsten och har varit med och tagit fram arbetsmetoden. »Mycket fokus har hela tiden legat på den vuxna våldsutsatta« Cecilia Leo Om Islandsmodellen En modell för samarbete mellan myndigheter i syfte att synliggöra och hjälpa barn i hem där det förekommer våld. Involverade parter är socialtjänst, socialjour, polis, åklagare, Barnahus och hälso- och sjukvård. Arbetet består av tre delar: Larmfasen, omhändertagandefasen och samordningsfasen. Modellen pågick som ett projekt under 2017-2019 i sydvästra Göteborg och ska i år införas permanent i hela staden. Källa: Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relation – Det blir tydliga roller på plats även om man samarbetar. Man får höra samma berättelse och det underlättar för både socialtjänstens och polisens utredning, säger Carina Eliason. I år kommer arbetssättet stegvis att införas i hela Göteborg och Islandsprojektet blir därmed Islandsmodellen. Cecilia Leo är förste socialsekreterare på socialjouren i Göteborg och har suttit med i den arbetsgrupp som utvecklat modellen. Hon är positiv till att den nu blir integrerad i hela staden och anser att det kommer att innebära att fler barn fångas upp direkt och blir delaktiga i vad som händer. – Vi har alltid jobbat med den här målgruppen, men mycket fokus har hela tiden legat på den vuxna våldsutsatta. Det som jag tycker är bra nu är att man träffar barnen. Man får en chans att möta dem direkt när det har hänt. Så det blir ett bättre krisstöd i den akuta situationen, säger Cecilia Leo. SAMTIDIGT SOM ARBETSSÄTTET införs permanent i Göteborg, inleds det som ett projekt i Stockholm. Den 1 april i år startade Islandsprojektet som ett pilotprojekt i stadsdelarna Farsta och Skärholmen. Målet är även där att arbetssättet ska utökas till att gälla i ett större geografiskt område. Enligt Carina Eliason finns det intresse för modellen också från andra kommuner i landet. Hur många som berörs av Islandsmodellen är svårt att veta, men under de två år som projektet pågick i sydvästra Göteborg, registrerades cirka 110 ärenden med över 130 barn. Det saknas exakta siffror över hur många barn i Sverige som tvingas bevittna våld i hemmet. Kommittén mot barnmisshandel räknade 2017 med att det handlar om vart tionde barn vilket innebär mer än 200 000 individer. Från den 1 juli i år betraktas barn som lever i hem där det förekommer våld som målsägare. I våras röstade riksdagen igenom en ny lag som gör det straffbart att utsätta barn för att bevittna vålds- och sexualbrott i nära relation. Att bevittna innefattar också när barnet hört, men inte sett våldet. Brottsrubriceringen är barnfridsbrott och kan leda till fängelse i två år. Om brottet är grovt kan straffet bli det dubbla. ● www.ssil.se | 41