Friluftsliv Ledaren
Friluftsliv Friluftsnytt
Friluftsliv Ögonblicket
Friluftsliv Nyfiken på: Susanne Holmqvist
Friluftsliv Nyfiken på: Rickard Svedjesten
nyfiken på //rickard svedjesten Det var starten p
å många förändringar i fjällvärlden, för att förbättra säkerheten. Det ledde bland annat till fler vindskydd, nödtelefoner och upprustning av kryssmarkerade leder, säger Rickard Svedjesten. Men det finns naturligtvis alltid förbättringar att göra, och det gäller även hur fjällräddarna tas omhand. De senaste tio åren har fjällräddarna börjat få mer professionell hjälp från polisen, med debriefing och samtal efter upplevelser som kan sätta sina spår. Det händer förstås att man stöter på döda människor, både vuxna och barn. – Eftersom fjällräddare normalt sett jobbar där de bor så är det inte ovanligt att de dessutom känner den som har drabbats. Det är jävligt tufft. En gång var det Rickards egen dotter som var eftersökt. Hon var fem-sex år och älskade gå på tur. Så hon hade gått ut själv, från stugan i Gräftåvallen. – Min fru organiserade alla att leta, men ungen var försvunnen. Jag sa åt min fru att ringa fjällräddningen. Men den gången avstod jag från att vara insatsledare. Man funkar inte att samtidigt vara insatsledare och pappa. Däremot deltog han som vanlig fjällräddare. Det var några jobbiga timmar, sedan hittades dottern hemma hos en kompis där hon drack varm choklad. Lokalkännedom kommer först För att kunna bli fjällräddare måste man ha grundläggande kunskaper om fjällen, vara självgående och stresstålig. Men framförallt krävs god lokalkännedom. Det spelar ingen roll om du är en erfaren äventyrare som varit med om strapatser där få människor satt sin fot – för att få uppdraget som fjällräddare för ett visst område ska du känna till just de fjällen. Ingen kan göra ett bättre jobb när det är full snöstorm och sikten är noll än någon med mycket god lokalkännedom. – Vi är den enda blåljusenheten som inte har någon backup på fjället. När en t ex ambulans rycker ut så har de alltid backup från polis och brandkår. »Eftersom fjällräddare normalt sett jobbar där de bor så är det inte ovanligt att de dessutom känner den som har drabbats. Det är jävligt tufft.« Vi är ensamma, då krävs rätt person på rätt plats. Det är fjällräddarna själva som förordar vem av de sökande som är lämplig. När polisen gjort sin slagning på personen för att se att den inte har något brottsligt förflutet, väntar en intensiv vecka med utbildning. – Det är allt från första hjälpen och lavinkunskap till att lära sig all teknisk utrustning från polisen och hur organisationen fungerar, säger Rickard. I genomsnitt går åtta larm i veckan någonstans i den svenska fjällkedjan, och engagerar några av de 380 fjällräddare som idag finns i den svenska fjällkedjan. Det vanligaste larmet gäller enklare skador som gör att du inte kan ta dig hem. – Det kan räcka med en stukning så är du fast. Eller att någon börjar känna av hjärtat. Det är de vanligaste räddningarna som vi gör, säger Rickard Svedjesten. Fjällräddning sker året runt, och det är faktiskt fler utryckningar på sommaren än på vintern. Sommaren är också en tid då det ofta är svårare och tar längre tid att ta sig fram. Vissa platser är för branta för fyrhjuling och fjällräddarna måste därför ibland ta sig till platsen till fots, om det inte finns någon helikopter tillgänglig eller om det inte är flygväder. Då används en hopvikbar bår som har ett hjul på mitten, för avlastning när personen ska transporteras. – Den där perioden när det varken funkar med fyrhjuling eller skoter är den svåraste. På vintern tar vi oss relativt snabbt med skoter, säger Rickard. Att vara fjällräddare är en typ av frivilligarbete, men när fjällräddarna är ute på uppdrag, har jour eller är på övning, är de avlönade av polisen. Det är också polisen som förser fjällräddarna med uniform, polisradio och hjälm. Men det som inte alla vet är att fjällräddarna förutom att ha bil med släp måste införskaffa både fyrhjuling och skoter, med egna pengar. Skotern måste dessutom vara av en viss kvalitet för att bli godkänd. Och de här inköpen är inte ens avdrags friluftsliv#1–2021 29
Friluftsliv Trygg på hal is
Friluftsliv Sportlov hemma
Friluftsliv När ute blev inne
Friluftsliv Säker på vinterfjället
Friluftsliv Test av underställ
Friluftsliv Det lilla extra
Friluftsliv Landet runt
Friluftsliv Sista ordet