Omtanke 1
Det är inte alltid som hjärnan kan komma ihåg ell
er förstå kärlek, eftersom det helt eller delvis är en intellektuell konstruktion. Foto: Getty Images Ola Polmé ritar och berättar hur han tänker att hjärnan fungerar, och den ”affektinkontinens” som uppstår när intellektet inte fungerar som det ska. »[Känslolivet] är intakt livet igenom, så ”Kalle” har exakt samma känslor när han är 94 som han hade när han var 14.« Med sin praktiska erfarenhet i botten började Ola Polmé fundera kring olika avvikande beteenden och hur man bäst borde hantera dem i en personalgrupp. Han har sedan skrivit en rad olika böcker med utgångspunkt i svensk äldrevård. gå in och vara vårdtagarens censur genom att på ett väldigt tydligt sätt sätta gränser och säga nej, säger han. MEN KÄRLEKEN DÅ, hur fungerar det för någon som blivit dement? – Förälskelse är en liten psykos som läker ut av sig själv efter sex månader. Under dessa sex månader ska vi lära känna den andra parten så pass bra att vi sedan väljer att fortsätta tillsammans med den - det är åtminstone delvis definitionen av kärlek, anser Ola Polmé. Och det han tar stöd i är att människor som glömt bort sin partner inte heller känner kärlek till den personen, men sexualiteten kan däremot vara oförändrad och även förmågan att bli förälskad. – Vi ser ofta vårdtagare som utvecklar en förälskelse i någon ur personalen eller en annan vårdtagare, vilket är helt naturligt och övergående, säger Ola Polmé och fortsätter: 22 | www.ssil.se – Förälskelse och sexualitet är något som följer oss genom i princip hela livet och därför något som vi måste kunna hantera inom vård och omsorg. Men det finns också andra sätt att undvika oönskade beteenden hos vårdtagare med intellektuellt nedsatt förmåga. Ola Polmé, som själv jobbat som enhetschef inom äldreomsorgen, kan berätta många exempel ur verkligheten på hur personalen har lyckats eller misslyckats med att häva olika oönskade beteenden. – Egentligen är det precis som med barn, att vårdtagare som har nedsatt intellektuell förmåga söker bekräftelse på olika sätt. När det kommer till barn talar vi om att de är ”busiga”, med det hos vuxna eller äldre bara klassas som jobbigt och obegripligt, säger han. Ola Polmé tar Emil i Lönneberga som exempel, som alltid var extremt busig men som nästan alltid försökt göra något bra eller få uppmärksamhet och bekräftelse. Utom när han var tillsammans med drängen Alfred som ”såg” Emil och kunde bekräfta honom. HAN BERÄTTAR OM olika sätt att hantera oönskade beteenden utifrån situation och hur den enskilda individen i personalgruppen tycker, men grunden är att bekräfta vårdtagaren genom att på olika sätt säga ”jag ser dig”. Det gäller även sexuella beteenden som är oönskade. – Vänd inte ryggen till och låtsas som ingenting, utan ta tag i problemet och bryt mönstret på ett aktivt sätt, säger Ola Polmé. Överlag anser han att det i första hand är personalgruppen som utgör problemet, och han menar att han ofta möter omvårdnadspersonal som inte tänkt igenom den här typen av problem, varför de uppstår eller hur de ska bemöta det. – Människor kan bli oerhört ensamma