Omtanke 1
GÄSTKRÖNIKA Svår men viktig debatt om assistans D
ET ÄR NOG få som missat den pågående debatten om rätten till personlig assistans där enskilda individer, som inte längre anses ha rätt till stöd, hamnat i kläm. Medierna har lyft fram berättelser om utsatta människor som går rakt in i hjärtat. BAKGRUNDEN ÄR ATT Försäkringskassan omtolkat sina beslut kring personlig assistans efter ett antal domar i Högsta förvaltningsdomstolen, från 2009 och framåt. Myndigheten har också varnat för att en dom från i somras kommer att få stora konsekvenser för tusentals personer då rätten till ersättning för väntetid och beredskap försvinner, vilket innebär att många får färre timmars hjälp. En tolkning som varken SKL eller domstolen håller med om. DET NYA LÄGET skapar inte bara osäkerhet för brukarna, utan för kommuner, landsting, regioner, och de handläggare som jobbar konkret med frågan. I en undersökning som SKL har gjort svarar en kommun: ”En orimlig åtstramningspolitik mot funktionshindrade och neddragningar inom personlig assistans. Det har skett en kraftig kostnadsöverflyttning från stat till kommuner som gjort att vi som socialnämnd omöjligt kan klara av att hålla budget”. Det kan låta kallt att prata om individers behov av hjälp och budget i samma andetag, men det är oundvikligt eftersom det handlar om så stora summor. Det här är pengar som kommunerna inte kunnat planera för, och som de heller inte får någon ersättning för. Bara under 2016 och 2017 handlar det om cirka 1,5 miljarder kronor. Det är orimligt och ohållbart. JAG TYCKER ATT frågan om rätten till assistans tenderar att bli svartvit i debatten. Vi behöver fortsätta att diskutera hur vi på bästa sätt tillgodoser människors behov, och samtidigt tar ansvar för kostnaderna. För det behövs en tydlighet om ansvarsfördelning och om finansiering. Annars kommer fler individer att hamna i kläm. Gästkrönikören Vesna Jovic är VD på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och har i botten en socionomutbildning. Hon har tidigare bland annat jobbat som kommunchef i Huddinge kommun. »Det kan låta kallt att prata om individers behov av hjälp och budget i samma andetag, men det är oundvikligt eftersom det handlar om så stora summor. Det här är pengar som kommunerna inte kunnat planera för, och som de heller inte får någon ersättning för.« 46 | www.ssil.se