Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Test av gipsknivar
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Byggskojaren 11 år senare
Byggnadsarbetaren Panelen
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Ögonblicket
Byggnadsarbetaren De lagar slitna byggkroppar
Byggnadsarbetaren Friskvårdsbidrag
Byggnadsarbetaren Stolta jobb
Byggnadsarbetaren Besserwissern
Byggnadsarbetaren Kranisen Ann bröt ny mark
SAMMANSTÄLLNING: Tomasz Pozar Först, bäst och sta
rkast – andra kvinnliga pionjärer i byggbranschen CARIN ERSDOTTER ● I början av sommaren 1832 kom Carin Ersdotter till Stockholm från byn Djura i Dalarna. I huvudstaden fick hon det tunga hantlangarjobbet som mursmäcka på ett husbygge i Gamla stan, och där blev hon kvar i runt 15 månader innan karriären fortsatte som mjölkpiga. Carin var långt ifrån den första kvinnan som jobbade i Stockholms byggbransch, däremot en av de mer kända. CARIN BOALT ●Carin Boalt, född 1912, blev 52 år gammal landets första kvinnliga professor vid en svensk teknisk högskola. Som professor i byggnadsfunktionslära vid Lunds tekniska högskola undervisade hon studenter i bostäders funktion. På avdelningen lärde man sig om optimala avstånd till hyllor och skåp samt hur trappor skulle byggas för att maximera säkerheten. MARGIT BIK ●I mars 2005 fick Byggnads sin första kvinnliga ombudsman, 116 år efter att Svenska Träarbetareförbundet bildades. Margit Bik arbetade på lokala avdelningen i Halmstad med studie- och ungdomsfrågor. ”Vi rekryterade henne på grund av hennes kompetens när det gäller studier eftersom det är vad vi ska satsa på” sa Jan-Olof Johansson, ordförande för Byggnads i Halmstad. ANNA FREDRIKSSON ●2011, mars. För första gången någonsin vann en tjej SM-finalen för unga plåtslagare. Den då 19-åriga Anna Fredriksson från Smedjebacken var bäst i så väl utförande som mått, och var ensam om att få full poäng i kategorin helhetsintryck. ”Det här känns helt overkligt, jag trodde inte att jag skulle kunna vinna”, sa hon efter segern. EMMELIE RENLUND ●2014. Snickaren Emmelie Renlund blev den första kvinnan som valdes in i Byggnads styrelse, som ungdomsrepresentant. Hon drev samtidigt igenom att Byggnads skulle ha en jämställdhetsansvarig i varje region. I dag är Emmelie Renlund regionssekreterare och ansvarig för den demokratiska organisationen. Källor: Hemmets journal, Byggettan, PVF, Byggnads, Kulturportal Lund, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon stadstunneln i Göteborg. Det finns inga uppgifter på att hon skulle haft några problem med jobbet. Liz tror inte att hon någonsin fick ta några tråkningar på arbetsplatsen. Tidningarna skrev om allt fler kvinnor som gick till traditionellt manliga branscher. Det var dock fortfarande ont om fritids eller andra ställen där barnen kunde vara medan föräldrarna arbetade. De intervjuade kunde få frågan ifall de hade dåligt samvete över att inte vara en tillräckligt bra mamma, nu när de gick till jobbet. Men det blev snart tydligt att samhället var på väg in i en ny fas. Industrin skrek efter arbetskraft och kvinnorörelserna krävde bättre förutsättningar för kvinnor att kunna göra karriär på samma premisser som männen. Barnomsorg och andra delar av civilsamhället började byggas ut. Ann dog 2009. Hon kompromissade aldrig med sin självständighet. Genom sina livsval bidrog hon till de rättigheter kvinnliga byggnadsarbetare har i dag. Hennes roll i den utvecklingen är i stort sett okänd, förstås. Kanske var hon inte själv medveten om den. Men så ser processen ut. Precis just nu arbetar andra människor som Ann Hägg med att föra samhället framåt. De har också skinn på näsan, får man anta. Det är uppenbart att Liz beundrar precis den sidan av sin mor. – Det var aldrig någon som vågade sätta sig på henne. Hon hade sånt temperament. Och i övrigt brydde hon sig inte alls om vad folk tyckte. ● Ann tjänade tillräckligt bra på kranjobbet för att kunna behålla huset efter skilsmässan. Liz Thulin bor fortfarande kvar. BYGGNADSARBETAREN #2, 2022 47
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Medlem i Byggnads