Nordens Tidning 1
Näringsliv naden. Många gånger vill man ut på hel
a den nordiska marknaden. – E-handel är något som kommer starkt i de nordiska länderna, och det finns många andra branscher som är intressanta. Livsmedelsidan är en sådan även om det finns en del handelshinder där. Men hur de ska överbryggas är sådant vi kan hjälpa till med, säger Emelie Palmér. Finland befinner sig för tillfället i en viss svacka, det går trögt för de tunga industrierna och därmed dess underleverantörer där de nordiska grannländerna ofta är representerade. Det är ett övergående bekymmer tror Anna Hellerstedt som är chef på Business Sweden i Finland, – Den finska mentaliteten är som gjord för att komma igen så det handlar om att vara långsiktig, det kommer att svänga igen, säger hon. Även Anna Hellerstedt återkommer till vikten av att läsa på, lära sig att förstå de kulturskillnader som ändå finns även om vi i grunden gillar varandra som hon uttrycker saken. – Finnar är nog inga ”small talkers” exempelvis. De är ganska tysta men man ska inte tolka tystnaden som ointresse. Finnarna är rakt på sak, så i och med att man fått till ett möte så finns ett intresse annars blir det inget möte överhuvudtaget, säger hon. Att veta vad det är man erbjuder och varför är också viktigt. – Ta gärna med ett varuprov. Svenskar exempelvis är ofta duktiga på marknadsföring och sälj men kan missa lite i den här biten, säger Anna Hellerstedt. Språket är en annan viktig sak att tänka på. – Ska man etablera sig i Finland så är det bra att skaffa sig en hemsida på finska exempelvis, säger hon. Både Anna Hellerstedt och Emelie Palmér är överens om att Norden är en stark marknad och att likheterna är betydligt större än olikheterna. – Norden är en fantasisk marknad att träna på för att sedan gå ut i övriga Europa och i världen. Kan vi överbrygga de skillnader som finns här så är det en bra grund för att kunna ta sig vidare ut i Europa, säger Anna Hellerstedt. Att göra samordnade nordiska projekt är något som Business Sweden också gärna tar på sig, – Då har vi en samordnande projektledare från något av kontoren men vi har också alltid med lokal expertis från de andra länderna, säger Anna Hellerstedt. Det finns alltså sätt att undvika det som Ica och Coop Norden gjorde. Coop Norden bildades 2002 och avslutades 2008 då Kooperationerna återvände till respektive land (Danmark, Norge, Sverige). – Olikheterna i de olika länderna underskattades. Man kan säga att det i princip har handlat om tio förlorade år, sade den 14 nordens tidning nr 2 | 2015 dåvarande VD:n i Coop Sverige Frank Fiskers i en intervju. I första hand handlade det om ledarskap, att man inte läst på om de skillnader som kan finnas i de olika länderna. Ica missbedömde konsumenternas beteende. I Coop Nordens fall handlade det mer om kulturskillnader i ledarskapet. Svaret för att lyckas är helt enkelt att läsa på och vara ödmjuk inför de skillnader som finns, Många har också gjort just det, exempelvis har alla de stora bankerna och försäkringsbolagen liksom många hotellkedjor stark nordisk prägel idag. håkan SöderBerg Richard D Lewis är en brittisk språkforskare och expert på interkulturell kommunikation. I sin bok When Cultures Collide har han tittat på vad du ska tänka på i affärsrelationen i de olika nordiska länderna. Vi redovisar här några av faktorerna, allt enligt Richard D Lewis. Om Danmark danskar tycker om att charma människor. humor är en viktig. de är intresserade av vinst men låtsas ofta att det är sekundärt. håller sig till fakta och analyserar dem intelligent. mild cynism är tillåten – då betraktar de dig som mindre naiv och godtrogen. Om Finland var uppriktig och kom snabbt till saken. prata inte för fort, höj inte rösten eller sluddra. använd förnamn, klä dig cashual och var avslappnad i förhållande till det byråkratiska. ät lunch snabbt. visa respekt för finländska kvinnor och underskatta dem aldrig. Om Norge använd humor när du kan. hylla norge, landskapet och människorna. visa ödmjukhet. känn till något om norges historia. håll ord. Om Sverige var diplomatisk hellre än rakt på sak. Se affärer mer som ett bidrag till samhället än vinstmaximerande. vänta till de har nått beslut via konsensus. delegera uppgifter neråt i hierarkin så mycket som möjligt. håll roliga tal efter middagar.