Nordens Tidning 1
Samlad statistik om jämställdheten i Norden Visst
e du att islänningar har det mest jämställda uttaget av föräldraledighet i Norden? Att inkomstklyftan mellan kvinnor och män är minst i Danmark, och att kvinnors obetalda hemarbete sedan år 2000 har minskat i alla nordiska länder? Dessa uppgifter och många fler relaterade till genus och jämställdhet i Norden finns nu samlade i Nordiska ministerrådets pinfärska publikation Nordic Gender Equality in Figures, som kommit till i ett samarbete mellan de nordiska statistikbyråerna. Publikationen, som kan laddas ner gratis på norden.org/nyutgivet ger en försmak på den samling jämställdhetsindikatorer som i september lanseras digitalt på norden.org. Statistiken kompletteras då med beskrivande text, siffror och grafer, och en möjlighet att ta sig vidare till statistikdatabasen Nordic Statistics. Kunskapssamling om funktionsnedsättning och jämställdhet I Norden förekommer att flickor och kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning inte blir tagna på allvar när de berättar om att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Den meningen är tung och många ryggar tillbaka. Kanske blir det mycket på en gång? Vi har hört berättelserna om övergrepp inom färdtjänsten, särskilda boenden och vid institutioner. Vi hör om ett hemligt våld som inte enkelt uppfattas av samhället. Det handlar om skyddslöshet. Våld mot personer som inte kan skydda sig själva från förövaren väcker stort obehag och är svårt att förstå. Rättssäkerhetsmässigt finns stora utmaningar att uppfatta brott och föra process. Det är en problematik som varje välfärdsstat som vill leva upp till namnet behöver konfrontera. ForSkning viSar att våld mot kvinnor och män med funktionsnedsättning förekommer i samma eller i större utsträckning men att det i övrigt liknar våld mot andra. I rapporter om våld mot barn är barn med funktionsnedsättning överrepresenterade. Det finns olika typer av våld, våldsutövare och offer. Liksom våld mot kvinnor och män utan funktionsnedsättning är våldet mot personer utan ofta könsrelaterat. Kvinnor utsätts för mer partnervåld, män för spontant våld av okända och hatbrottslighet. Att förövaren kan utnyttja offrets skyddslöshet i och med funktionsnedsättningen ger speciella dimensioner till problemet. Trots denna kunskap får frågor om personer med olika typer av funktionsnedsättningar, tillgänglighet, jämställdhet och kampen mot våld sällan plats i samma politiska budskap. Varför inte? När det gäller sexuellt våld har svårigheterna kanske att göra med omgivningens, inklusive rättssystemets, begränsade förmåga att lyssna, höra och förstå. I många fall finns stereotypa uppfattningar av kvinnor och män med funktionsnedsättning som icke-sexuella. Många påverkas nog av sin egen moraliska uppfattning när de får information om våld mot personer med särskild utsatthet: ”det är väl inte möjligt att ge sig på någon som är så skyddslös?”. Jo, så är det dess värre. Och problemet måste uppmärksammas mer. Det handlar inte bara om sexuellt våld, även om det enligt ett nyligen avslutat EU-projekt är det vanligast rapporterade för just kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning. Det handlar heller inte bara om flickor och kvinnor. I projektet Könsrelaterat våld och funktionshinder, görs en nordisk kunskapsinsamling om ämnet. En expertgrupp är utsedd och möts vid några tillfällen under året. Gruppen ska formulera en rekommendation till Nordiska ministerråden för Social- och hälsopolitik samt Jämställdhet och expertgruppen för Hållbar utveckling. En viktig utmaning för nordisk och Att förövaren kan utnyttja offrets skyddslöshet i och med funktionsnedsättningen ger speciella dimensioner till problemet. nationell politik är att funktionshinderspolitiken sällan uppmärksammar skillnader mellan kvinnor, män, flickor och pojkar. Intresseorganisationer kring funktionshinder arbetar sällan med genus- eller våldsproblematik. Detta medan det inom jämställdhets- och justitiepolitik traditionellt och generellt sätt finns mycket liten kännedom om funktionsnedsättningar. Här skapas mellanrum där våldsutsatta kvinnor, män, flickor och pojkar med olika typer av funktionsnedsättningar far illa, missbedöms och glöms bort. vår FörHoppning är att projektet framgångsrikt kan sätta frågan på den nordiska agendan. Ute i verkligheten behöver bland annat skyddsboenden, polisens intervju- och utredningsmetoder, rättsprocesser bli mer tillgängliga. Länder och självstyrande områden kan inspirera varandra att arbeta mer systematiskt med att tillgängliggöra skydd för våldsoffer. Alla människor behöver uppmuntran och har rätt till förutsättningar att vara den individ hen är, oavsett funktionsförmåga. Det hoppas jag att vi kan skapa bättre förutsättningar för, både från nationellt och nordiskt håll. maria mOnTeFuScO, prOJekTledare, rådeT För nOrdiSkT SamarBeTe Om FunkTiOnShinder nordens tidning nr 2 | 2015 9