Nordens Tidning 1
Ökad jämställdhet i Norden kräver en långsiktig p
olitik och åtgärder som sätts in i tidig ålder. Vi bad Nordiska rådets Satu Haapanen och Håkan Svenneling sätta det nordiska jämställdhetssamarbetet under lupp. F inska Satu Haapanen (Gröna, Nordiska rådets mittengrupp) ser tillbaka på sina tre år som talesperson för jämställdhetsfrågor i Nordiska rådets medborgar- och konsumentutskott, en tid då utskottet särskilt har lyft frågan om jämställdhet i skolorna. – Vi har arbetat på att införa en samnordisk kvalitetsmärkning för jämställdhetsarbetet i förskolor och skolor. Tanken är att uppmuntra och stödja skolor som vill jobba mer målmedvetet med jämställdhetsfrågor, säger Haapanen. Medborgar- och konsumentutskottet i Nordiska rådet har både en roll som blåslampa och vakthund i det officiella nordiska jämställdhetssamarbetet. På utskottets initiativ riktar sig rådet både till Nordiska ministerrådet och direkt till de enskilda nordiska regeringarna med rekommendationer och skriftliga frågor som rör jämställdhet. – Nordiska rådet ställde sig bakom utskottets förslag om en kvalitetsmärkning, och Nordiska ministerrådet arbetar aktivt med temat kring jämställdhet i skola och förskola. Ministerrådet bedömde dock att byråkratin kring märkningen skulle bli för tungrodd på nordisk nivå och hänvisade istället till befintliga nationella kvalitetssystem, säger Satu Haapanen. Bakom förslaget om en kvalitetsmärkning ligger kungstanken om ett långsiktigt nordiskt jämställdhetsarbete som både ska bära frukt genast och på sikt. Kunskapen om genusfällor ska röja framtidens glastak. – Märkningen skulle göra elever och lärare uppmärksamma på strukturer som leder till könsuppdelade val av läroämnen i skolan och senare val av studie- och yrkesinriktning. Den skulle också bli ett verktyg för att sätta fingret på de könsstereotypa uppfattningar som pojkar och flickor kan stöta på i samhället, säger Satu Haapanen. Haapanen ger i vår över stafettpinnen till sin svenska utskottskollega Håkan Svenneling (V, Nordiska rådets vänstersocialistiska gröna grupp). Svenneling lyfter den könsuppdelade arbetsmarknaden i Norden som den största utmaningen för det nordiska jämställdhetssamarbetet. Nordiska rådet kan enligt honom i ännu högre grad se jämställdhet som en pelare i den nordiska välfärdsmodellen. – Jämställdheten har varit avgörande för att kvinnor har kommit i arbete, vilket påverkat ekonomin i Norden positivt under en lång tid. Därför är det viktigt att fortsätta integrera jämställdhetsarbetet i politiken, säger Håkan Svenneling. – Den stora utmaningen, den som tar lång tid, är att undanröja inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män. Förutsättningarna sätter sig i princip redan när man börjar välja utbildning, och följer med genom livet. Håkan Svenneling och Satu Haapanen är eniga om den politiska vikten av att möjliggöra en mer jämställd balans mellan familj och arbetsliv. Forskning kring den isländska föräldraförsäkringen visar att jämnare fördelad föräldraledignordens tidning nr 2 | 2015 7 Satu Haapanen och Håkan Svenneling. FOTO: nina hviid JørgenSen