Energigas 1
Halla gård Projekt för mer klimatsmart köttproduk
tion Halla gård ingår i livsmedelsföretaget HKScans projekt Gårdsinitiativet som tagit fram 100 förslag för att minska svenska gårdars klimat påverkan och öka miljöfördelarna för svenskt kött. Målet med projektet är att inspirera lantbrukarna att arbeta med insatser som ger effekt för både klimat och miljö, men också för gårdens lön samhet, enligt Sara Samuelsson, projektledare för Gårds initiativet. Det kan till exempel handla om att byta ut eldningsoljan i s pannmåls torken till ett förnybart bränsle som biogas. Koll. Anders Gunnarsson antecknar gaskvalitet, temperatur och produktion i kontrollrummet på gårdens biogasanläggning. › Gården odlar allt sitt foder, däribland åkerbönor och lupiner, som gör att importerat sojafoder kan undvikas. – Jag går nästintill runt på gödslet. Jag använder fortfarande ungefär tio procent konstgödsel som jag lägger på vetet, och det är mest för balansens skull. Ännu en fördel med att själv röta gödseln är att den fräna lukt av ammoniak som annars är vanlig på grisgårdar i princip försvinner. Tidigare när det varit dags att gödsla har jag suttit och ringt runt till ett fyrtiotal grannar: ’Nu får ni ta in tvätten i några dagar’. Men numera märker de knappt att jag gödslar. Finns det inga nackdelar med det nya sättet att jobba? Anders Gunnarsson skrattar högt: – Är du beredd med pennan? Hur mycket papper har du? För visst är utmaningarna många. – För det första är det svindyrt. Apparaterna har en hållbarhetstid på 20 år, precis när man har räknat hem det ekonomiska är det dags att göra en ny investering. Så det är verkligen en plusminusaffär. Dessutom är det mycket som är nytt och ganska tekniskt komplicerat. Det ska mätas och det är många delar att hålla reda på. Det krävs nog att man har ett intresse för teknik om man ska orka med det här. – Antagligen bör man också ha ett visst biologiskt intresse. ’Aha, nu är det lågt ph värde 16 ENERGIGAS NR 2 2021 i gödseln igen, det betyder att bakterierna är hungriga’. Det finns heller inte så många att fråga. Biogas börjar visserligen bli större bland svenska bönder, men fortfarande är det inte så många gårdar som är biogasdrivna. Jag har hämtat mycket inspiration utomlands. Stallkonstruktionen är dansk, och det mesta runt biogastekniken har rötter i Tyskland. Klimatet i fokus Men trots allt arbete är det värt det, menar Anders Gunnarsson. – Om man vill ta en stor grisgård in i framtiden så måste klimatet vara i fokus. Det är fint att se hur allt hänger ihop: Bina, tillsammans med fotosyntesen, skapar grödor som blir till mat för grisarna som får vara ute och böka. Grisarna lämnar efter sig gödsel som rötas och blir till näring till nya grödor – och biogasen förser gården med värme och el. – Gården har sitt eget lilla ekosystem, precis som jordbruken fungerade förr i tiden – men med de moderna stordriftsfördelarna. Det känns bra. Dessutom måste jag säga att det är rätt häftigt att sitta i uterummet på kvällarna, grilla och äta middag, och titta ut över tusentals betande grisar. ANNA WAHLGREN Mer om grisgården: Anders Gunnarssons arbete på Halla gård kan följas på Instagram: @hallagardlantbruk Vad kan bönder som Anders Gunnarsson bidra med? – Genom att ha ställt om till en helt ny typ av produktion, där det naturliga kretsloppet är ledstjärnan, producerar Anders Gunnarsson numera griskött med klimatavtryck i paritet med svensk kyckling och norsk lax. Hans investeringar i en egen biogasanläggning, ett nytt modernt stall med möjlighet till utevistelse och ny teknik för luftrening bidrar inte bara till ett lägre klimatavtryck utan också till ekonomisk vinSara Samuelsson ning och gladare grisar. – Dessutom inspirerar han andra lantbrukare. Konkreta exempel som visar att det går att producera klimatsmarta grisar och samtidigt nå lönsamhet är något som kan lyfta hela branschen, säger hon. Regeringens utredning för ett fossil - obe roende jordbruk redovisas i sommar. Vad betyder det för lantbrukarna? – Utredningen är efterlängtad bland våra lantbrukare. Många önskar att redan i dag vara oberoende av fossila bränslen, men i en ekonomiskt pressad bransch så spelar priset stor roll. Styrmedel och subventioner är en förutsättning för att få lantbruket att ställa om till fossilfritt, säger Sara Samuelsson. ANNA WAHLGREN