Tidningen Energi 1
Kristian Jakobsson framför energipaketet i sitt g
arage: ett batteri på 8 kWh och en energihub som styr elanvändningen. K 32 NR 1 2020 TIDNINGEN ENERGI ristian Jakobsson rensar undan diverse bråte framför det meterhöga batteriblocket i sitt garage och sätter fingret på en liten svart låda på väggen. – Här ska du se. Nu är batteriet bara laddat till 60 procent, cirka 5 kWh. Det beror på att solelen laddar mindre just nu under de mest mörka vinterdagarna plus att det är optimalt för batteriet, säger han. Batteriet laddas även upp under de timmar under dygnet som det är låglast på elnätet för att sedan kunna nyttjas när elbehovet är som störst. – En annan finess är att vi kan ha en lägre huvudsäkring tack vare batteriet och styrningen av denna, säger Kristian och ser lite nöjd ut. Den egenproducerade elen kommer från de 20 solpanelerna på hans hus i Björklinge, ett par mil norr om Uppsala. Solpanelerna har en total effekt på 5,8 kW. På vårkanten höjs verkningsgraden väsentligt och de levererar upp till 1 000 kWh per månad och ger merparten av den el som familjen behöver. Kristian Jakobsson och hans familj är ett av hushållen som deltar i projektet VäxEl – som 2018 fick utmärkelsen Världens smartaste elnät av den globala organisationen ISGAN. I VäxEl (Växlande Effektreglering) är målet att hitta smarta metoder att jämna ut effektbehovet i ett energisystem genom att använda kundernas alla disponibla resurser – till exempel solcellspaneler, billaddare, värmepumpar och batterilager – på ett mer effektivt sätt med hjälp av sensorer och smarta algoritmer. Men varför pågår detta avancerade projekt här ute på Upplands landsbygd? För att förstå det måste vi backa bandet sex år – till ett regionmöte som Energiföretagen höll i Vaxholm 2013. Hit kom startupföretaget Ngenics vd Björn Berg för att berätta om möjligheterna med intelligent energistyrning. Företaget hade bara några år tidigare startat och lanserat smarta termostater i värmesystem som testats tillsammans med bland annat Energiforsk. Bland åhörarna fanns Upplands Energis vd Joacim Eronen som blev nyfiken. Han såg affärsmöjligheter med den nya tekniken. Under året hade Upplands Energi förlorat ett par miljoner konor på övereffektav