NG Sthlm 1
”DET BLIR INTE MER FEMTIOTAL ÄN SÅ” SAGA SCOTT gå
r det ut på att en eller några kvinnor anländer till en ö för att finna kärleken bland ett större gäng med killar. Kvinnans uppgift är att luska ut vilka av killarna som har rena intentioner, och vilka som i hemlighet är ”fuckboys”. Eftersom inget av dessa program haft premiär i Sverige ännu så slog jag mig ner i tv-soffan för att ta mig titt på den amerikanska förlagan till Fboy Island. Man får ganska snabbt känslan av att programmet är ute efter att förmedla något slags kvinnlig makt eller övertag. Showens tre kvinnliga deltagare får gång på gång göra sina majestätiska entréer i höga klackar och svepande klänningar, för att sedan nådigt välja ut sina favoriter ur den stora och nervösa klungan av män. Den kvinnliga programledaren skämtar friskt på männens bekostnad och de skrattar med. Under ett samtal mellan en kvinnlig deltagare och en potentiell ”fboy” säger han för att imponera: – I was raised by a single mother. Varpå kvinnan svarar: – That’s hot. DETTA, I KOMBINATION med Paradise nya format, får mig att undra om man försöker sig på att göra dokusåpan feministisk? I så fall så anser jag att skenet bedrar. Vid första anblick är det såklart någon form av särartsfeminism där kvinnan och det kvinnliga upphöjs. Men om man tittar lite närmare så känns formatet snarare riktigt, riktigt old school-biologistiskt. De få honorna ska omsorgsfullt välja ut den mest kvalitativa partnern ur den stora skocken tuppiga hanar som gör allt för att 24 NÖJESGUIDEN | NR 9, 2022 överglänsa varandra. Det är en parningsdans, det är gammeldags uppvaktning och det är urtypen av dikotomin man/kvinna – kvantitet/kvalitet. Tusentals spermier på väg mot ett enda ägg. Kvinnan vill ha långvarig kärlek. Männen vill sprida sin säd. Det blir inte mer femtiotal än så. DÄRMED HAR JAG emellertid inte sagt att jag inte kan uppskatta en uppvisning i femtiotalsvärderingar förklätt till tjugotjugotal med mängder med alkohol, intriger och svek inblandat. Jag tror till och med att jag tycker att detta är det ultimata receptet för en dokusåpa. Produktionens uppgift är naturligtvis att förebygga övergrepp och olagliga handlingar, vilket nu har gjorts i och med svenska Paradise, men utöver detta tycker inte jag att vare sig Viaplay eller HBO har något ansvar att sända PK-stämplat material. Det tröttsamma är inte att det är antifeministiskt, utan att det tvunget ska maskeras till feminism. Det är i själva verket helt onödigt, vi får underhållning ändå. Girl power har vi haft i den svenska dokusåpan sedan PH 2014 när Saga Scott sa att Smail Alihodzic stod på hennes ”to do-list” och senare i samma säsong försonades med Paow efter ett bråk genom att ha sex med henne i en likkista under halloweenveckan. Men man klädde inte ut detta till någon slags feminism, det fick vara vad det var. Det var bara riktigt bra tv, och mer än så behövs inte i en dokusåpa. FÖR ÖVRIGT GOOGLADE jag vidare på Emma Andersson, numera Zetterberg, och hon verkar driva ett bageri tillsammans med sin man i Ängelholm. Jag hoppas de är lyckliga och fria från intriger och svek, och att de har så mycket ofilmat sex de vill. Den svenska dokusåpan har premiär den 13 september. BIG BROTHER