Tidningen Energi 1
ELVA KATEGORIER Prismodellerna i de 238 fjärrvärm
e nät som studerats i Sigholms undersökning kan delas upp i elva huvudkategorier: Kategorital, Effektsignatur, Högsta dygnsmedel, Ingen effekt, Medelvärdet av dygnsmedel, Abonnerad baseffekt, Distributionsavgift, Medelvärde av timme, Distributionstal, Medelvärde av 12-timmars värden samt Energisignatur. värmekunder Dessa prismodeller ska uppfylla kraven på att vara kostnadsriktiga, konkurrenskraftiga, väderstabila, styra mot resurseffektivitet samt vara pedagogiska. Den prismodell som Katja Kononova främst lyfter fram är den som bygger på timvärden med abonnerad effekt. – Denna prismodell har flera fördelar, bland annat att kunden har möjlighet att påverka kostnaderna för effekt och energi. Den är också stabil vad gäller intäkter för energibolaget, oavsett väderförhållanden. Nackdelen är att den kräver god mätvärdeskvalitet och bra systemverktyg, vilket kan vara krävande för mindre energibolag, säger Katja Kononova. Säkerställer god kvalitet En annan prismodell som förordas i studien är den som bygger på kategoritalsmetoden, vilken är lättförståelig och används av många fjärrvärmeleverantörer som vill prissätta sin fjärrvärme efter kundernas årsförbrukning. Den ställer inte lika höga krav på högupplösta mätvärden, vilket passar de mindre energi bolagen med begränsade förutsättningar. Ytterligare ett par prismodeller som lyfts fram baseras på uppmätta dygnsvärden. Alla prismodeller kombineras med fördel med en flödespremie som säkerställer god kvalitet i kundcentralerna. – Genom att använda dessa fyra olika prismodeller finns det sannolikt modeller som kan passa alla fjärrvärmeleverantörer i landet och det skulle leda till stora fördelar för kunderna, menar Katja Kononova. En katalog med alternativ Även om Daniel Lundqvist kan se fördelar i att ha betydligt färre prismodeller, så kommer branschorganisationen Energiföretagen inte att komma med några sådana rekommendationer. – Vi varken vill eller bör gå in och styra hur energibolagen prissätter sin fjärrvärme. Däremot får branschen nu en katalog över för- och nackdelar med olika sätt att ta betalt för effekt. Kanske kan det över tid leda till färre varianter och mer enade begrepp. Vi kommer i början av nästa år att träffa medlemmar för att diskutera detta som en del i att förbättra kundrelationerna, säger Daniel Lundqvist. ANN-SOFIE BORGLUND TIDNINGEN ENERGI NR 7 2020 43 Värmebranschen behöver använda samma begrepp för att underlätta för kunderna. Daniel Lundqvist, Energiföretagen. FOTO: SHUTTERSTOCK