Tidningen Energi 1
Brunnshög tar vara på restvärmen I stadsdelen Bru
nnshög i norra Lund bygger Kraftringen ett av världens största lågtempererade fjärrvärmenät. Nätet ska förses med restvärme från forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. TEXT: LINUS OLIN FOTO: KLAS ANDERSSON S ommarsolen gassar het över huskropparna och byggarbetsplatserna som skjuter upp ur åkerlandskapet i norra Lunds utkanter. Här pågår arbetet med att bygga den nya stadsdelen Brunnshög, som om 40 år väntas ha 40 000 invånare och arbetsplatser. Ungefär lika många som hela Trelleborg. I den bebyggelse som växer upp runt de futuristiska forskningsanläggningarna i Brunnshög tillämpas den senaste tekniken för att bygga framtidens gröna stad. Förutom saker som energi effektiva byggnader och minimal bilism kommer de flesta fastigheter i stadsdelen värmas upp av ett lågtempererat fjärrvärmenät. De första byggnaderna är redan inkopplade till nätet, som består av restvärme från forskningsanläggningen MAX IV. Och på sikt kommer även restvärmen från ESS att tas in i systemet. – Därifrån får vi värme på 30–50 grader som vi i en värmecentral höjer till 65 grader i framledningstemperatur. Därefter går den ut i fjärrvärmenätet, säger Göran Strandberg, projektledare på Kraftringen när vi vandrar runt på en av byggarbetsplatserna. Framledningstemperaturen är därmed 15–40 grader lägre än i ett vanligt fjärrvärmenät beroende på årstid. De lägre temperaturerna möjliggör för en stor del av rörnätet att bestå av plaströr istället för stålrör. – Plaströren är mycket enklare och billigare att lägga, säger Göran Strandberg, och pekar på ett par schakt som grävts parallellt med en huslänga. Rören av plast ligger på rullar och behöver inte svetsas ihop nere i schakten, som därför kan grävas smalare än annars. Dessutom behövs inga svetsare. I kombination med de låga behoven av tillförd energi i nätet blir fjärrvärmen inte bara bättre ur miljösynpunkt utan också billigare. Det blir betydligt lägre priser för kunderna än traditionell fjärrvärme. Göran Strandberg, projektledare på Kraftringen – Det blir betydligt lägre priser för kunderna än traditionell fjärrvärme, säger Göran Strandberg. Bakgrunden till projektet har att göra med varför ESS hamnade i Lund. Sveriges kandidatur baserades till stor del just på möjligheterna att ta tillvara på restvärmen via det ordinarie fjärrvärmenätet, och på så sätt göra de väldigt energislukande forskningsanläggningarna mer klimatsmarta. – Det konceptet vann vi på. När branschen sedan började diskutera lågtempererad fjärrvärme såg vi att möjligheterna för detta var särskilt bra i Brunnshög, med dess energieffektiva byggnader och närheten till de här anläggningarna. Vår förstudie blev klar för fyra år sedan, och sedan dess har jag lett projektet, säger Göran Strandberg. E n viktig avvägning var hur lågt de skulle gå rörande temperaturerna i nätet. Ju lägre temperatur desto mer restvärme går det att använda. Men samtidigt måste varmvattnet vid tappstället vara minst 50 grader varmt för att förhindra legionella. – Vid riktigt låga temperaturer måste varmvattnet antingen hettas upp inuti fastigheterna eller så måste det till andra lösningar som till exempel klorbehandling eller UV-ljus. Men då blir allt mycket mer komplicerat och risken för att något går sönder större. Vi prioriterar att göra det så enkelt som möjligt för kunden och väljer därför 65 grader i framledningstemperatur, säger Göran Strandberg. Med denna temperatur räcker det med vanliga styrsystem, plattvärmeväxlare, och cirkulationssystem i byggnaderna. Enkel och beprövad teknik som eliminerar risken för legionella hos kunderna. Vi vandrar längs ett lerigt schakt innehållande de breda distributionsledningar i stål som leder ut från TIDNINGEN ENERGI NR 5 2020 29