Tidningen Energi 1
EU:s nya energisystemstrategi har ett stort fokus
på att öka synergierna mellan olika sektorer för att skapa ett mer sammankopplat energisystem. i EU:s nya strategier ambitionerna om elektrifiering av uppvärmning behöver balanseras tydligare utifrån ett energisystemperspektiv. Strategin tar avstamp i att majoriteten av EU-länderna fortfarande har en huvudsakligen fossilbränslebaserad uppvärmning, men även för Sverige kan nya möjligheter skapas. Vätgasproduktion genererar exempelvis stora mängder spillvärme som kan tas tillvara i fjärrvärmenäten, säger Erik Thornström. Stora satsningar på vätgas Vätgasstrategin syftar till att öka unionens produktion och användning av förnybar vätgas, exempelvis genom investeringar och forskningsstöd. Totalt vill EU sastsa mellan 400 och 750 miljarder euro på vätgas teknik fram till 2050. Som jämförelse är Sveriges BNP cirka 500 miljarder euro. – Det här skickar en stark signal om synen på vätgasens potential. Dels för att reducera koldioxidutsläppen i sektorer som industri och tunga transporter, och dels för att knyta samman olika sektorer i linje med strategin för energisystemintegrering, till exempel som energilager, säger Björn Aronsson, verksamhetsledare på Vätgas Sverige. Han menar att huvudskälet till att vätgasanvändning inte ökat mer är att det krävs stora investeringar i produktionskapacitet och teknikutveckling för att kunna pressa ner kostnaderna till konkurrenskraftiga nivåer, på liknande sätt som skedde med solceller. Genom att nu investera så stora belopp hoppas kommissionen att på sikt åstadkomma en katalysatoreffekt som gör tekniken mycket billigare. En annan anledning är viljan att stärka EU:s konkurrenskraft. – Japan, Kina och Sydkorea ligger långt framme inom vätgasutveckling, och i EU har vi bara några få år på oss att komma ikapp. Annars hamnar vi i en framtid där andra länder förser oss med den här tekniken istället, säger Björn Aronsson. I Sverige har stålindustrin särskilt stora möjligheter. Koldioxidutsläppen vid behandling av malm bör kunna reduceras betydligt med övergång till vätgasanvändning. Volymerna som då behövs är så stora att biflöden från den gasproduktionen skulle räcka för att även försörja en betydande del av transportsektorn. Stor potential i Sverige Överlag säger Björn Aronsson att vätgas har stor potential i Sverige, och menar att det är olyckligt att vår ovanligt goda tillgång till grön el från andra källor gjort oss lite bekväma. – I strategin föreslås dessutom att mängden stöd till vätgas från EU ska bero på koldioxidutsläppen som sker vid produktionen. Så här får svenska aktörer ett fint utgångsläge för att kunna producera stora mängder grön vätgas med hjälp av exempelvis vattenkraft, solenergi, vindkraft eller biomassa, avslutar Björn Aronsson. LINUS OLIN TIDNINGEN ENERGI NR 5 2020 51 FOTO: SHUTTERSTOCK