Omtanke 1
Missbruk och samsjuklighet är en stor utmaning Må
nga som fastnar i missbruk har också psykiska problem. Sven-Eric Alborn uppmanar till samverkan mellan sjukvården, psykiatrin och socialtjänsten för att fånga upp och kunna hjälpa dessa dubbelt utsatta människor i tid. Om man ser hela bilden och inte bara beroendet kan man skapa bättre förut sättningar för förändring. Region Halland har en del bra exempel på lyckad samverkan. TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES OCH JENNY FORS Vid beroendesjukdom finns det ofta psykisk samsjuklighet. Det kan vara lätt att börja självmedicinera med alkohol eller narkotika vid depression, ångest eller personlighetsstörning för att försöka lindra symtomen och för att komma bort från tankar på bakomliggande orsaker. Det var en av Beroendedagens programpunkter som hölls av Sven-Eric Alborn, psykolog, psykoterapeut och utvecklingsledare inom psykiatriförvaltningen, Region Halland. – Det är viktigt att inte bara se till beroendeproblematiken. Personen kan ha allvarliga psykiska problem, funktionsnedsättning eller utsatthet som man också bör ta tag i. Allt som kan hjälpa personen att förbättra sina livsvillkor ökar också möjligheten att kunna låta bli drogerna. Sven-Eric Alborn börjar Sven-Eric Alborn. med att presentera några siffror. De flesta som inte har alltför svåra missbruksproblem, cirka 50-80 procent, har ofta arbete, familj och ett etablerat socialt liv. Bara 10 procent av dessa nås av beroendevården. Av dessa har de flesta ingen allvarlig psykiatrisk problematik, men många har olika former av psykisk ohälsa. En del av dessa besvär beror på eller förvärrats av beroendeproblematiken. Men även livssvårigheter och belastande uppväxtförhållanden kan finnas i denna grupp. De flesta av dessa har alkoholproblem och/eller missbruk av lugn ande och smärtstillande preparat. Även om många även i denna grupp kan ha omfattande problem och mycket lidande är möjliga att hjälpa med mindre om fattande interventioner, stöd av självhjälps grupper etc. Det är den här större gruppen som kostar samhället mest, inte den mindre grupp som har omfattande problem. Det är också här de flesta barn till missbrukare växer upp. – Om vi kan nå den här stora gruppen tidigare inom primärvården skulle vi kunna förhindra att problemen förvärras. När personer med missbruk kommer i kontakt med socialtjänsten och psykiatrin har de ofta en mer omfattande psykiatrisk problematik. HAN BERÄTTAR OM en tjej med en högfungerande autismproblematik som var och tog prover och hade dåliga levervärden. – ”Då får jag väl sluta dricka då”, sa hon. Det var inget mer med det. Hon hade inga känslomässiga kopplingar till alkoholen, men som många med autism så hade hon fastnat i en vana. Många med psykiska eller fysiska funktionshinder har känt sig utanför socialt och sökt sig till missbrukarkretsar där de har känt sig accepterade. – Socialtjänsten, primärvården och psykiatrin har ett gemensamt ansvar för Det är vanligt med psykisk ohälsa tillsammans med missbruksproblem. 32 | www.ssil.se