Bilder från Rosta, 1940- och 50-tal Ett stort ant
al bostäder av rent upprörande usel beskaffenhet, vilkas uthyrande Hälsovårdsnämnden redan för flera år sedan förbjudit, hava ej kunnat utrymmas, enär det har varit omöjligt att skaffa innehavaren annan bostad. Från Hälsonämnden 1946 Rosta Tidigare fanns i området en herrgård, Rosta herrgård, som uppfördes 1795 och revs på 70-talet. Till herrgården fanns en vidsträckt park. År 1917 delades ägorna upp och delar av parken omvandlades till åkermark. 1923–25 byggdes Rosta gård och därifrån sköttes jordbruket. När stadsdelen började byggas 1947 gick korna fortfarande och betade på de närliggande markerna. Idag finns inte heller Rosta gård kvar. I december 1946 fanns ett förslag framtaget för ett bostadsområde i Rosta. Det var stadsplanearkitekt Herman Hermansson som tagit fram ett grundförslag som togs upp i stiftelsens styrelse och bearbetades där. Ett reviderat förslag innebar att man ville bygga trevåningshus där det skulle finnas särskilda lägenheter för hembiträden, med fyra till sex rum. Vid den här tiden fanns det cirka 1 300 hembiträden i Örebro. Man ville också skapa ett kollektivhus med 50 rum för ensamstående. I det slutliga förslaget hade man tagit bort bostäder för hembiträden och rum för ensamstående resulterade i Rostas höghus (Örebros första höghus) där det från början bara fanns ettor med kokvrå. För utformningen av bostadshusen i Rosta anordnades en arkitekttävling och det blev Sven Backström och Leif Reinius som vann. Örebro Byggmästare AB var entreprenör. Den första, av fem etapper, bestod av 30 stjärnhus med 281 lägenheter, indelade i fyra slingor. Lägenheternas storlekar varierade mellan ett rum ock kök till fem rum och kök. Cirka hälften av lägenheterna var på två rum och kök. Totalt uppfördes 1 341 lägenheter i Rosta. En central kvalitet i Rosta var även de stora inbjudande grönytorna med plaskdamm för barnen. Första inflyttningen skedde 1 november 1948 och hela Rosta var inflyttat och klart den 1 september 1952. 9