Svensk Vattenkraft 1
Marknadsanalys En normaliserad elmarknad Sommarvä
rmen har kopplat ett grepp om Norden men temperaturerna är fortfarande en bra bit under jämförelseåret 2018. Mer modesta bränslepriser och ökad solcellsproduktion har medfört flera timmar med negativa priser. Elpriset i närtid Fem av fem månader under 2023 har elpriset kommit in på tvåsiffrigt i medelpris. Det är en stor omsvängning mot hur det såg ut för bara ett år sedan, i maj 2022 blev systempriset 113,61 euro per MWh och nu i maj 2023 blev det 37,59 euro per MWh. Den galna uppåtspiral som kännetecknade både bränsle- och elmarknaden är nästan som bortblåst. Samtidigt som kriget pågår i Ukraina så har Europa i princip lyckats ersätta ryskt fossilt bränsle, dock inte fullt ut vad gäller gastillförseln. För att ”balansräkningen” på gas ska gå ihop har förbrukningsreduktionen fortsatt från 2022 in i 2023. En sparsam förbrukning och nya kontrakt med LNG-leverantörer har fått Europas bränslekomplex att svala av. Att konjunkturen spås försämras, och i förlängningen skapa en svagare efterfråga på både bränsle och el, skulle ge en förlängd omställningstid mot ett nytt energilandskap och kommande prövande vintrar. Från årets första vecka till senaste utfall (vecka 21 med -1,8 TWh) så har den hydrologiska balansen stärkts med drygt 7 TWh. Går vi än mer på djupet och tittar på hur fyllnadsgraden i vattenmagasinen utvecklats så ser situationen relativt god ut inför sommaren. Senaste utfallet visar att vattenmagasinen i Norden är fyllda till 47,2 % mot det normala värdet 48,40 %. Jämfört mot samma period förra året är det en förbättring med omkring 3 procentenheter. Det är i sig ingen märkvärdig förbättring i det stora hela. Men, går man ännu djupare och tittar på NO2 i södra Norge som innehar de största vattenmagasinen (ca 34 TWh) och flertalet av Norges exportkablar så är fyllnadsgraden per vecka 22 50,8 %, vilket ska jämföras mot de rekordlåga 33,5 % som utfallet var 10 SVENSK VATTENKRAFT #2 2023 för samma vecka 2022. Elområdet NO2 har varit tongivande i prissättningen av systempriset, så när dess elpris sjunker på grund av bland annat förbättrad hydrologi så spiller det över i hela Norden. Sommarens väderprognoser indikerar att värme och torrväder kommer vara tongivande i Norden. Hela vägen fram till september visar prognoserna på att vi får ett underskott vad gäller nederbörd. Skulle sommaren domineras av högtryck så innebär det att vindarna ofta mojnar och vindkraftverken står mer stilla. Det skulle kunna sätta press på elpriset om vindkraften inte kan generera tillräckligt med kraft, samtidigt som vattenmagasinen sinar till följd av låg nederbörd och ökad produktionstakt på vattenkraften. Terminspriset Utvecklingen på elterminerna har de senaste två månaderna varit betydligt lugnare än vi vant oss vid. Det kan visserligen vid enstaka handelsdagar röra sig 5 euro per MWh från en dag till en annan, men det är stor skillnad mot 2022 då en rörelse om 10 euro inte var helt ovanlig. Likt på spotmarknaden har de normaliserade bränslepriserna haft stor inverkan på elterminerna. Marginalkostnaden för att producera 1 MWh el är omkring 100 euro per MWh, oavsett om det är kol eller gas som används som insatsvara i produktionen. Vi ser en liten fördel för gasen om bränslekomponenterna fortsätter att falla då utsläppsrätterna fortfarande handlas över 80 euro per ton och håller uppe marginalkostnaden för kol, vars energislag kräver fler utsläppsrätter per producerad megawattimme. Den fundamentala situationen på gasmarknaden är också relativt god för stunden. Lagren är välfyllda för säsongen och inflödet via ledningar och fartyg går som det ska. Ryssland har strypt sin gasledning in i Europa via Turkiet för underhåll, men då den står för så liten del av gasimporten till Europa har marknaden reagerat med lugn. Precis som i Europa föreligger en viss risk för långvarig värme och torka i stora delar av Asien under sommar och tidig höst. Det skulle kunna ge ett uppsving på bränslepriset om energianvändningen för bland annat komfortkylning skulle öka kraftigt under sommarsäsongen. Den franska kärnkraften hade det struligt förra sommaren och det medförde att Frankrike tappade sin förstaplats som den största nettoexportören av el i Europa. Inför denna sommar ser det ljusare ut, man har redan nu en högre produktionstakt och den väntas öka försiktigt fram till hösten. En liten brasklapp att ihållande värme kan försämra kylningen av reaktorerna och att effekten måste sänkas. Det skulle i så fall också ge ett uppsving på elpriserna om Centraleuropa inte kan förlita sig på kraft från Frankrike. Många börjar redan nu dra paralleller mellan 2018 och 2023 då maj-månad på många ställen i Sverige varit rekordtorrt. Värt att ha med sig är att den hydrologiska balansen är i bättre skick nu än då, samt att temperaturerna under maj och inledningen i juni varit ca 4 grader lägre 2023 än 2018. Det innebär att snösmältningen och vårfloden i år blir något mer utdragen så att vattenkraftsproducenterna får möjlighet att ta hand om det vatten som kommer utan att behöva pressa på för fullt. Så även om lantbrukare kan få det tufft med torkan ser det något bättre ut på elmarknaden om sommarvärmen håller i sig. Observera: Analysen är skriven den 8 juni 2023 och baserad på då tillgängliga fakta.. Johan Sigvardsson och Gustav Olsson