Svensk Vattenkraft 1
Undersökning visar brister i omprövningen Samverk
an, normsättning, äldre rättigheter de stora problemen Normsättningen leder till oenighet och ineffektiva omprövningar, hävdar jur kand Fabianne Lenvin, Karlstad Universitet, som också pekar på stora brister i samverkansprocessen. Fabianne Lenvin har studerat på juristprogrammet på Karlstad Universitet och skrivit ett examensarbete om omprövningarna av vattenkraften. Hon presenterade sina slutsatser vid SVAF:s årsmöte i Hallsberg. I sin sammanfattning hänvisar hon till Miljöprövningsutredningen och problemen med den nuvarande tillståndsprocessen, orsakerna till den ineffektiva miljöprövningen som bland annat bottnar i att det är nytt för domstolarna och att det därför saknas en utvecklad praxis. Fabianne Lenvin har särskilt studerat samverkansprocessen, och domstolarnas skyldighet att utreda. Hon har också tittat på hur tillämpningen av äldre rättigheter påverkar processen. Arbetet har bland annat genomförts genom intervjuer med de olika aktörerna. Förutom kraftverksägare och tjänstemän på länsstyrelser, har hon också intervjuat domare och representanter för Kammarkollegiet. Syftet med omprövningarna var att det skulle bli enklare jämfört med fullständiga tillståndsprövningar. Själva omprövningen i domstol skulle föregås av en samverkan mellan länsstyrelsen och berörda verksamhetsutövare i ett vattendrag. – Samverkan är viktig. Men det är problem redan i samverkansprocessen, säger Fabianne Lenvin. Framför allt råder det ofta oenighet när det gäller rimligheten av de åtgärder som föreslås. – Parterna går in i domstolsprövningen med motsättningar, säger hon. Samverkansprocessen fungerar därför inte som det var tänkt. Ingen förenkling i sikte Miljökvalitetsnormen (MKN) är en så viktig del i processen att den kräver ett eget examensarbete, konstaterar Fabianne Lenvin. Kraftverksägarna ifrågasätter ofta normen. MKN beslutas av vattenmyndigheterna. Beslutet går inte att överklaga. Och eftersom normen är juridiskt bindande i Sverige, anser domstolarna att de måste följa normen. Det framgår av förarbetena till lagen, kapitel 22, paragraf 13, att domstolarna kan ändra MKN om det är stora brister i underlaget. I komplicerade fall kan domstolen skicka ärendet vidare till regeringen för ett avgörande. Riksdagens beslut handlade om att det skulle bli enklare för kraftverksägarna att få tillstånd. Problemet är att domstolarna har en utredningsskyldighet och flera domare hävdar att omprövningarna inte skiljer sig åt från en fullständig tillståndsprövning. – Hur kan det vara en förenklad prövFabianne Lenvin. Foto: Göran Åhrén. ning när man kräver lika omfattande utredningar som vid nyprövning, säger Fabianne Lenvin. Hennes slutsats är att omprövningarna inte innebär en förenkling. Hela syftet med att det blev omprövningar går därmed förlorat. Den politiska beställningen levereras inte. Som en nyprövning I sitt examensarbete skriver Fabianne Lenvin bl a så här: ”Lagstiftaren avsåg att skapa en förenklad prövning genom att ta bort kravet på miljökonsekvensbeskrivning och samråd, men en omprövning för moderna miljövillkor kräver trots detta ett lika omfattande beslutsunderlag som vid Vi förser Sveriges hushåll och industrier med miljövänlig och förnyelsebar el. Turab är Sveriges ledande tillverkare och reparatör av vattenturbiner för småskalig vattenkraft. Genom underhåll, renovering och nytillverkning skapar vi hållbara förutsättningar för elproduktion. Läs mer på turab.com 16 SVENSK VATTENKRAFT #2 2023