Svensk Vattenkraft 1
SVAF:a inställning är att myndigheterna bara skal
l kunna ställa krav på egenkontroll för villkor som finns i domslutet. Det vill säga om domen inte föreskriver någon maxtappning, så har myndigheterna inte rätt att kravställa att flödet mäts och registreras. Det kan inte heller finnas fog för att nivån skall mätas var 15 minut, om maxtappning kan medföra en sänkning på några centimeter per dygn. SVAF medverkar gärna till att ta fram rimliga egenkontroller för småskaliga vattenkraften. Några tankar om de 1,5 TWh i produktionsförlust som man beslutat att omprövningen tillåts resultera i. För det första finns det ingen mekanism som tillser att minskningen stannar på 1,5 TWh. Med nuvarande process vet vi först om 20-25 år vad förlusten av planerbar el blev. För det andra kommer denna el inte att kunna ersättas med annan planerbar el förrän om tidigast 15 år. Med hänsyn till det nya energipolitikiska läget i Europa kan man fråga sig om det inte är läge att ompröva beslutet. En annan vinkling av detta frånfall av1,5 TWh relaterar till de globala miljömålen. I dagsläget är det högst troligt att elen kommer att ersättas med el producerad med kolkraftverk nere i Europa. Det genererar ett tillskott på ca 1,5 miljoner koldioxid i atmosfären. Det motsvarar drygt 3 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp under ett år, eller koldioxidutsläppet från 400 000 semesterresor till Thailand. Utrivningar av vattenkraft är inte enbart positiva för miljön. Vattenkraften i ett nötskal Vattenkraften är vår viktigaste energikälla. Solen lyfter vatten ur havet som sen regnar över oss och kan ge fossilfri, förnyelsebar energi på sin väg tillbaka till havet. Den lämnar inte heller giftigt avfall som måste lagras i 100 000 år. Risken med kärnkraft är plötsligt helt förträngd eller bortglömd. Det betyder inte att faran är över. Vattenkraften står för planerbar energiproduktion. Detta får man genom att vatten samlas i naturliga (sjöar) och konstgjorda magasin som är våra största batterier. Utan dessa magasin kan man inte lagra el från solpaneler, varma sommardagar, och sedan använda när det blir kallt. Vattenkraftens reglerförmåga utgör en viktig förutsättning för att sol- och vindkraftverkens slumpvis genererade produktion skall kunna backas upp. Förmiddagen 21/5 producerade vindkraften 2,4 % av Sveriges el och vattenkraften 62,6 % (enl. Svenska kraftnät) En annan dag kan förhållandet vara nästan omvänt. Vill man öka sol- och vindkraftsproduktionen, måste man även öka vattenkraftens kapacitet och reglerförmåga. I Sverige finns ca 1 900 mindre kraftverk (< 10 MW = 10 000 kW) och 208 större. De flesta mindre kraftverk går tillbaka till kvarnar, sågar, hammare m.m. med rötter i medeltiden. Många både mindre och större orter och städer har under århundraden vuxit fram runt 4 SVENSK VATTENKRAFT #2 2023 vattenkraften. En utrivning av de små kraftverkens dammar skulle vara ett övergrepp på natur- och kulturmiljön, hela livsmiljön för de människor som bor och verkar där. De större kraftverken har byggts under 1900-talet, de flesta under 1950- och 60-talen och innebär med sina stora dammar ett påtagligt ingrepp i natur- och kulturmiljön. Nyligen pausades omprövningsprocessen av vattenkraften, därför att den tenderade att spåra ur, så att vattenmiljöns förbättring ensidigt har prioriterats av myndigheter och domstolar. Resultatet har blivit att vattenkraftsproduktionen, genom nedläggningar, riskerar att minska 20 % istället för 2,3 % som planerats. Vattenkraften har istället potential att öka sin produktion med närmare 20 % i befintliga anläggningar. Sverige och det globala klimatet har inte råd att förlora så mycket förnyelsebar elproduktion. Det finns inga alternativa energikällor som kan ersätta vattenkraften, som också är en förutsättning för att andra förnyelsebara energikällor skall kunna fungera. Då måste vi också slå vakt om våra små och stora dammar som lagrar energi och vatten för allas behov. Småskalig vattenkraft från södra Sverige produceras på vintern när belastningen är som störst. På sommaren, när Sydsveriges vattendrag tenderar att torka ut, går den storskaliga vattenkraften i norra Sverige på smältvatten från inlandet. De stora magasinen, typ Suorva, gör att man kan producera el även vintertid. Sydsveriges elproduktion gör stor nätnytta eftersom den minskar de överföringsförluster som drabbar el från norr. Den småskaliga vattenkraften har nu börjat sälja reglerkraft. Dess sammanlagda effekt är 1000 MW, mer än Harsprånget, och motsvarar en kärnkraftsreaktor. För reglerkraften är det viktigt att behålla de små magasin som finns och rätten att reglera dem inom de gränser som finns i nuvarande tillstånd. Det är dags att beakta klimateffekten, vattenhushållning, samhällets behov av reglerbar vattenkraft, förmågan till uthållig elberedskap för ofärdssituationer och inte bara antalet fiskar som sportfiskarna får att leka med. Det skall inte vara någon skillnad i behandling av stora och små kraftverk. Alla skall vara lika inför lagen. Äganderätten måste värnas. Svensk Vattenkraftförening organiserar kraftproducenter med 0-10 MW anläggningar. Vi producerar 4,9 TWh per år och kämpar för att långsiktigt säkra och utveckla de resurser vi förfogar över. Christer Abrahamsson, vattenkraftingenjör och styrelseledamot i SVAF Slutligen vill jag uppmana alla medlemmar att kontakta era folkvalda politiker och påtala att det krävs radikala förändringar på hur denna omprövning hanteras. Gustaf Hellström, ordförande SVAF