Svensk Vattenkraft 1
visar att det är stora skillnader hur Sverige och
delstaten Schleswig-Hollstein tillämpar vattendirektivet. Tyskarna har en mycket större andel KMV, exempelvis. – Ekonomiskt har det blivit oskäligt, säger Magnus Jacobsson, och berättar också om hur man i hans hemkommun Uddevalla river ut dammar utan tillstånd, och utan att först utreda om det är bra för miljön. – Vi behöver en aktiv opposition i den här frågan, säger Magnus Jacobsson, och vänder sig mot Rickard Nordin. Thomas Sandberg inflikade att han hoppas på en blocköverskridande överenskommelse. Rickard Nordin (C) lovade att göra vad han kan. – Politiken skjuter ifrån sig ansvaret. Politik handlar om att lösa målkonflikter. Det tycker jag att vi har gjort. Men det räcker inte, säger Rickard Nordin. – Det är synd att detta bara blivit en fråga om vandrande fisk. När vattenförvaltningen ger sig på jordbruket, då får vi stora problem. – Detta gynnar inte vare sig miljön, elförsörjningen eller landsbygden, säger Rickard Nordin, som känner en viss oro att det inte kommer att hända så mycket under pausen. Får beröm av KD Magnus Jacobsson ger beröm åt Rickard Nordin. Han säger också att Tidöavtalet betonar att elproduktionen ska beaktas mer. – Det finns en politisk samsyn mellan C, KD, M och SD i de här frågorna. Han tar Uddevalla som exempel igen. Där kommunens vattentäkter äventyras, för att man vill skapa mer lekvatten för havsvandrande fisk. Detta handlar om landsbygdsutveckling. Beatrice Timgren (SD) bekräftar att det finns en stor samsyn mellan partierna. Hon håller med om att det har spårat ur. – Det var nödvändigt att vi fick en paus. Vi tycker det är viktigt att värna vattenkraften, även den småskaliga vattenkraften. Thomas Sandberg tog upp KMV (Kraftigt modifierade vatten) och MSK (Mindre stränga krav) och att riksdagen beslutat att dessa undantag som vattendirektivet medger ska användas fullt ut, och att det ska göras avvägningar mellan olika samhällsintressen. God ekologisk potential innebär fortfarande stränga krav, men dessa får inte hota den befintliga verksamheten. – Vattenmyndigheterna har inte gjort någon ändring. Vi vill att kriterierna för KMV ska föras in i vattenförvaltningsförordningen, säger Thomas Sandberg. Vi behöver vara precisare. Konnektivitet, hydromorfologi etc, dessa kriterier räcker var och en. Men i Sverige ska alla vara uppfyllda. Här behöver politiken bli tydligare. – Då får vi bort myndigheternas lekutrymme, säger Thomas Sandberg. Mindre byråkrati – Varför finns vattendirektivet? Det blir konstigt när vi i Sverige tolkar det på ett sätt som det inte var tänkt. Jag delar er uppfattning, säger Magnus Jacobsson. – Håller med. Vi måste komma bort från en tolkning att vattenkraften inte är en samhällsnyttig verksamhet, säger Rickard Nordin. – Det finns många orsaker att klassa ett vattendrag som KMV. Jag tror vi kan komma upp i mer än 14 procent. – Man måste bereda en förordning för att En engagerad avgående ordförande. Foto: Göran Åhrén. ändra . Det bör ske nu, helst före sommaren, säger Rickard Nordin. Beatrice Timgren håller med. – Vi ser också att man måste se över hur vattendirektivet implementerats i Sverige. Det är positivt att vi har så mycket vattenkraft. Hon vill också ha en mer likartad bedömning i landet. Nu är det för mycket byråkrati och för lite fokus på miljönytta, verklig miljönytta. – Om fler vattendrag klassas som KMV då behöver vi använda mindre pengar till juridiska processer och mer till miljöåtgärder, säger Thomas Sandberg. – Min huvudpoäng är att om vi kan använda mindre pengar till processer, så kan vi använda mer till åtgärder. Göran Åhrén 18 SVENSK VATTENKRAFT #2 2023