Svensk Vattenkraft 1
en fullständig tillståndsprövning”. ”Dessutom är
kompletteringar ofta detaljorienterade, särskilt i förhållande till äldre tillstånd, något som både påverkar samverkansprocessen och den fortsatta prövningen i domstol.” Fabianne Lenvins slutsatser är intressanta för såväl politiken som för kraftverksägarna, vattenförvaltningen och domstolarna. ”Det förekommer en problematik avseende normsättningen av miljökvalitetsnormer och den avvägning som ska göras mellan största möjliga nytta för vattenmiljön och effektiv tillgång till vattenkraftsel”, skriver hon i sin sammanfattning. ”Det leder till att parterna är oeniga om åtgärder som ska vidtas, som en följd av de redan satta normerna, vilka därtill inte går att överklaga. Samtliga faktorer bidrar följaktligen till en ineffektiv omprövningsprocess.” Äldre rättigheter Ett annat problem är äldre rättigheter. Riksdagen har beslutat att äldre rättigheter ska jämställas med tillstånd enligt miljöbalken. Men domstolarna har inte fått instruktioner om hur de ska tillämpa lagen. Skrivningarna i förarbetena till lagen är dessutom motsägelsefulla. Många domstolar kräver därför att kraftverksägarna ska bevisa att deras verksamhet har rättskraft, precis som tidigare. Detta gäller främst begreppet urminnes hävd. Det innebär ofta krav på kompletteringar som gör att processen drar ut på tiden och blir dyrare. Hur ska man visa att verksamheten har rättskraft? Många kraftverksägare brottas med det problemet just nu. Men olika domstolar gör olika bedömningar. Det finns rättsfall där domstolen slagit fast att urminnes hävd gäller, precis som riksdagen avsåg med sitt beslut. Att ifrågasätta rättskraften kan också innebära att det blir nyprövning istället för omprövning. Processerna blir mer komplicerade och rättssäkerheten påverkas av att olika domstolar gör olika bedömningar. Här vore det bra om politiken kunde komma med ett förtydligande. Sammanfattningsvis konstaterar Fabianne Lenvin att det råder stora brister i samverkansprocessen. De politiska ambitionerna behöver bli tydligare. Och det tar tid för rättsapparaten att anpassa sig till ett nytt förfarande. Införandet av moderna miljövillkor sker nu på vattenkraftens bekostnad. Göran Åhrén PS: Länk till Fabianne Lenvins examensarbete: https://www.diva-portal.org/smash/ get/diva2:1730265/FULLTEXT01.pdf Politisk samsyn mellan M, SD, KD och C Problemet är att få myndigheterna att lyda Omprövningarna har spårat ur. Nu vädjar kraftverksägarna till politiken. Politikerna lovade göra vad de kan. Men uppmanade samtidigt kraftverksägarna att fortsätta påverka regeringen. Det finns en politisk samsyn mellan M, SD, KD och C, konstaterade Magnus Jacobsson (KD). Normsättningen leder till oenighet och ineffektiva omprövningar, hävdar jur kand Fabianne Lenvin, Karlstad Universitet, som också pekar på stora brister i samverkansprocessen. Liberalerna uteblev, moderaten Mats Green drabbades av akut sjukdom, och Jessica Stegrud (SD) fick förhinder. Men Magnus Jacobsson (KD) var på plats, och fick så småningom sällskap av Beatrice Timgren (SD). Rickard Nordin (C) deltog digitalt. Utfrågningen och panelsamtalet med politikerna blev trots detta både intressant och innehållsrikt. Thomas Sandberg inledde med att konstatera att omprövningarna spårat ur helt. Konsekvenserna är oöverblickbara. Inga andra samhällsintressen beaktas. Många lägger ner och river ut. – Detta måste göras något åt, säger Thomas Magnus Jacobsson och Beatrice Timgren. Foto: Göran Åhrén. Sandberg. – Vi ifrågasätter inte vattendirektivet. Vi ifrågasätter svenska myndigheters tillämpning av vattendirektivet. – Där det behövs miljöåtgärder, där ska det göras. Men det ska vägas mot andra samhällsintressen. Magnus Jacobsson (KD) svarade först. – Jag skulle kunna säga att jag håller med, och så är det färdigt. Flera av de saker ni för fram delar jag till fullo. Vi ser hur man förvridit EUs vattendirektiv. – Pausen, det är mycket ovanligt. Det betyder att riksdag och regering fått uppfattningen att något händer som politiken inte avsett. ”Oskäligt ekonomiskt” Magnus Jacobsson berörde också den utredning som LRF gjort, som bland annat SVENSK VATTENKRAFT #2 2023 17